Ska dogmer stå i vägen för en bättre välfärd?
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Idag finns det bara inom vårdområdet 14 000 privata företag som sysselsätter 120 000 personer och friskolorna är på de flesta håll en lika naturlig del av skolutbudet som vad de kommunala skolorna är. När våra medlemmar träffar socialdemokratiska kommunpolitiker runt om i landet är det sällan så att dessa ser vårdföretagen eller friskolorna som ett hot mot den kommunala verksamheten. Tvärtom ser de flesta kommunpolitiker dessa som en naturlig del av välfärdsutbudet och att de bidrar till både valfrihet, nytänkande och ökad kvalitet. Utifrån denna "kommunala verklighet" ställer vi oss främmande till de krav på inskränkningar i möjligheterna att ta ut vinst eller på annat sätt bedriva sin verksamhet som förekommer i debatten. Förslagen tyder på stor okunnighet om hur privat företagsamhet fungerar. Vinsten är en avkastning på det kapital som satsas när företaget grundas och en ersättning för den risk som företagaren tar. Den är också ett kvitto på att företaget har långsiktig bärkraft och har förutsättningar att klara tillfälliga nedgångar som skapar förluster. Företagare kan till skillnad från kommunen aldrig skicka räkningen till skattebetalarna om det går dåligt utan förlorar i stället det investerade kapitalet. Därmed inte sagt att vinsten är det allra viktigaste för vårdföretagen. Våra medlemmar bedriver i huvudsak sin verksamhet för att de brinner för den och för att kunna bedriva undervisning eller hjälpa sina patienter på ett ännu bättre sätt när de får den handlingsfrihet som det innebär att själv råda över mer av de ekonomiska förutsättningarna. Den politiker som i Gustaf Möllers anda tycker att varje skattekrona som används ineffektivt är en stöld från den fattige borde undra över meningen med att betala mer för något som bevisligen ofta är sämre. Svensk socialdemokrati har genom åren satt en ära i att vara ett pragmatiskt parti som sätter medborgarnas bästa i centrum. Om socialdemokratin lämnar det spåret och i stället väljer att sätta de offentliga systemen främst gör de sig själva och svenska folket en otjänst. Ett parti som inte förstår att ett företags möjligheter att ta ut rimliga vinster ur sin verksamhet är en grundförutsättning visar att det inte förstår sig på företagande och näringspolitik över huvudtaget. På så sätt handlar frågan om vinstuttag i vårdföretag lika mycket om jobb- och näringspolitik i allmänhet som om välfärdspolitiken. Almega har även många medlemsföretag som inte verkar inom välfärdssektorn direkt men som levererar andra tjänster till den offentliga sektorn som kan handla om allt från lokalvård till IT. Även dessa ställer sig frågande till den debatt som förekommer kring vinsterna och vad den kan komma att betyda för dem och deras villkor. Sverige är en kunskapsnation och mycket av vår välfärd är beroende av att vi utvecklar tjänster som vi kan exportera till andra länder. Vi tror att Sverige har goda förutsättningar till tjänsteexport inom välfärdsområdet. Men det kommer aldrig att vara kommuner och landsting som gör detta utan den möjligheten finns endast om vi har privat välfärdssektor med kraft att växa.