I veckan visade Svt en dokumentär om Sverigedemokraternas första höst i riksdagen. De framstod inte som några glada laxar precis. SD-ledamöterna som medverkade i programmet verkade ta sig själva på sammanbitet och brådmoget allvar. Missionärer i ras-sanningens tjänst typ.
I dag lördag intervjuas partiledaren Jimmie Åkesson av Ekots Mari Forssblad. Åkesson är begåvad. I jämförelse med flera av sina partikamrater är han dessutom ett under av social kompetens. Det är väl därför han är partiledare. Åkessons drömmar om politiskt inflytande i invandringspolitiken lär dock förbli just drömmar. SD är kort sagt för extrema. Partiets rasistiska ursprung styr fortfarande politiken. Där andra högerpopulistiska partier hetsar mot "bidragsinvandringen" hetsar SD mot invandrare just därför att de är invandrare.
En sådan politik har ingen större växtkraft bland väljarna. Därför får de heller inget inflytande på politiken i riksdagen.