Jag var ordförande i 1978 års Försvarskommitté. Vårt uppdrag var bl a att utreda frågan om inköp av nya stridsflygplan till Försvarsmakten. Vi gjorde besök i Holland, Danmark och Norge och studerade deras lyckade och mindre lyckade motköpsaffärer, efter deras köp av F 16. Vilket bidrog till beslutet om att Sverige skulle bygga ett eget flygplan.
Jag ser att man nu diskuterar om försvarsindustrin lever i symbios med staten?
Frågan om krav på industrin diskuterades först efter riksdagens beslut (juni 1982) . Det påverkade inte beslutet. Jag fick industriminister Nils G Åslings uppdrag att förhandla "De regionalpolitiska aspekterna av JAS beslutet" med industrin.
Efter hårda krav från Åsling och tack vare Wallenbergsfären flyttades verksamheter hem till Sverige och skapade ca 1000 nya arbeten inom industrin. Detta var ju aldrig publikt så nästan ingen vet om detta mer än affärsledningarna.
Det finns anledning att minnas den starka och skickliga roll som Industridepartementet (idag Näringsdepartementet) hade i detta industriella utvecklingsprojekt. Utan den hade vi förlorat över tusen arbetstillfällen.
I 1982 års försvarsbeslut hanterade vi både industriella problem och strukturproblem inom försvarsmakten. Som dåvarande statsminister Olof Palme framhöll i ett tal inför Bilindustriföreningen så har flera industrigrupper utvecklats tack var den starka staten. Han nämnde bl.a. bil, tele, energi, kärnkraft och järnvägsindustrin.
1981 började det bli dags för partierna att ta ställning i flygplansfrågan. Mitt i natten - efter att Försvarskommitténs ledamöter ätit middag på Saabs restaurang "Smörjgropen" i Linköping - ringde socialdemokraternas ansvarige i försvarsfrågor Bengt Gustafsson till mitt rum på hotellet och ville gå ut och gå i Linköpings natt.
Under denna vandring gav han mig beskedet som han sa kommit från partiledningen under kvällen:
"Vi kommer att hjälpa till att lägga ut spången i flygplansfrågan. Men ni får gå över den själva", sa Gustafsson.
För mig som ordförande var det ett juste besked av ett parti som var i opposition.
Socialdemokraterna höll löftet på ett rakryggat sätt. Även om man formellt var emot hela beslutet så när som på 600 Milj på toppen av 25 miljarder, så stod man fast även efter valet 1982 då S återtog regeringsmakten.
Vi som verkade för JAS tillkomst var säkra på att JAS var det sista egentillverkade svenska stridsflygplanet. Vi förutsatte heller inte för vårt beslut att export skulle ske. Att politikerna nu diskuterar livstidsförlängning samt försäljning av JAS är helt i linje med en svensk tradition att ytterligare vidareutveckla försvarssystem som krävt stora initiala kostnader.