Natochefen Anders Fogh Rasmussen anser inte att något slutdatum bör sättas för FN:s insats i Libyen. Situationen i landet är fortfarande högst oklar. Säkerheten för Libyens medborgare kan inte garanteras. Sverige deltar i insatsen med spaningsplan och kringresurser. Riksdagens beslut om svenskt deltagande gäller för en period om tre månader. I sommar är det dags att fatta ett nytt beslut om eventuell förlängning av den svenska truppens mandat.
Förra veckan gjorde Socialdemokraterna ett uppmärksammat och märkligt utspel där partiledningen ensidigt meddelade att "tre månader räcker" och att "någon annan" får ta över Sveriges uppgifter i Libyen. Inga sakskäl anfördes i övrigt. Med rätta har många, däribland jag själv, förvånats över Håkan Juholts besked. Beslutet om svenskt deltagande i FN:s
skydd av civilbefolkningen fattades efter överläggningar mellan Socialdemokraterna och regeringen. Det naturliga är därför att en eventuell förlängning av mandatet förhandlas och diskuteras av den breda majoritet som fattade det första beslutet. Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor av denna dignitet är inte lämpliga för populistiska utspel. Socialdemokraterna bör ta ett steg tillbaka. Kanske finns det sakliga skäl för att avbryta Sveriges insats efter tre månader? Låt i så fall dessa sakskäl dominera diskussionen. "Tre månader räcker" är inte ett särskilt starkt argument. För en Socialdemokrat är det faktiskt inte ens ett argument.