Regeringskansliet mobiliserar stenhårt mot Aftonbladet i Littorinaffären. Rosenbads aktivitetsnivå antyder att Aftonbladet har en stark story. Det är bekräftat att Littorins brådstörtade avgång berodde på Aftonbladets begäran om en intervju med Littorin.
Ledare
Tidningen ville ha hans kommentarer till ett som de bedömde trovärdigt vittnesmål om att Littorin köpt sex av en kvinna. Aftonbladet ville ställa frågor; ge Littorin möjligheten att förneka, tillstå eller förklara hur han såg på saken.
Statsministerns pressekreterare klev in i handlingen och lovade en intervju om Aftonbladet lovade att vänta med publiceringen. Vi vet hur det gick.
Regeringskansliet blåste Aftonbladet. Det blev ingen intervju. Littorin avgick. Aftonbladet väntade några dagar. Förra lördagen publicerades artikeln där en kvinna pekade ut Littorin som sexköpare. Regeringskansliet svarade med en Littorinsk mailintervju i DN.
Inga svåra frågor ställdes. Några dagar senare släppte Rosenbad ett ljudband från en intervju där Aftonbladets reporter talar med Littorins pressekreterare.
Expressen tryckte intervjun (som flera dagar tidigare var införd i Aftonbladet) där pressekreteraren säger att Littorin förnekar sexköp. Denna intervju tas nu som intäkt för att Aftonbladet inte borde ha publicerat sin artikel eftersom Littorin via ombud dementerat uppgifterna. Man tar sig för pannan.
Ska en indirekt dementi från en makthavare räcka för att stoppa känsliga artiklar? Det finns en risk att Aftonbladet går samma öde till mötes som vad DN gjorde i 1970-talets Geijeraffär. DN tvingades ner på knä. Långt senare visade det sig att DN hade fog för sitt avslöjande.
Har Aftonbladet mycket på fötterna så hoppas jag att de står på sig. Det enda rimliga är att Littorin svarar på Aftonbladets frågor.