Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Religion utan religion är ok

Vad ska en skola i kyrkan att göra under advent om kyrkans präst inte får säga något om vad advent är enligt hennes kyrkas tro?

Anna Ekström brottas med skolans religionslagar. En inte helt lätt uppgift.

Anna Ekström brottas med skolans religionslagar. En inte helt lätt uppgift.

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Norrköping2012-11-26 06:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Anna Ekström är generaldirektör på Skolverket. Tillsammans med undervisningsrådet och verksveteranen Claes-Göran Aggebo försökte Ekström på DN Debatt i går en gång för alla reda ut vad som gäller för skolor som vill använda sig av kyrkolokaler vid vissa tillfällen i utbildningen. Med tanke på den hetsiga debatt som omedelbart uppstod på digitala medier av alla de slag så gick det väl så där. Med det solklara utredandet alltså.

Saken är svåröverskådlig. Lagstiftarna har bestämt att den svenska obligatoriska skolan ska vara religionsneutral. Aktiviteter i utbildningen som vänder sig till alla elever ska vara så utformade att alla elever utan religiösa och/eller andra värderingskonflikter ska kunna närvara på aktiviteterna.

Enligt Skolverkets nya juridiska vägledning för rektorer kan en skola mycket väl till exempel förlägga en adventssamling, en Luciahögtid eller en terminsavslutning till en kyrkolokal.

Men. Det är inte tillåtet att ha en samling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap. Bön, välsignelser, trosbekännelser, predikningar eller andra former av förkunnelser är inte lagliga.

Samtidigt finns det en utbredd vana att använda sig av kyrkans tjänster och lokaler vid vissa tillfällen som har bäring på kristna traditioner. Här finns det kort sagt en konflikt av dilemmaproportioner.

Skolverksledningen sammanfattade elegant problemets kärna i sin artikel: "Det kan förstås uppfattas som motsägelsefullt - en religiös högtid utan religiösa inslag. Men med dagens lagstiftning så är det den enda lösningen för att kunna förena skolors vilja att samlas i kyrkan med lagstiftningens krav."

På sätt och vis bidrar Anna Ekström och Claes-Göran Aggebo själva till fortsatta motsägelsefullheter. Å ena sidan hänvisar de konsekvent till lagens bokstav. Å andra sidan trycker de på att det i sista hand är omdömet hos varje skolas rektor som är avgörande. Om en rektor hyr en kyrka med präst och om prästen dristar sig till att läsa "Fader Vår" så är det rektorn som har ansvaret för det inträffade.

Jag känner vare sig Anna Ekström eller Claes-Göran Aggebo som varande särskilt oklara personer. Snarare tvärtom faktiskt.

Därför tolkar jag deras DN-artikel som en inlindad kritik av rådande lagstiftning. Hänvisningarna till "rektors omdöme och ansvar" är kort och gott en blinkning om att lagen inte är helt lyckad.

Men lagen är som den är. Tills den ändras finns det finns bara ett omdömesfullt beslut: Att hålla all utbildning borta från kyrkliga sammanhang. En sådan hållning är också logisk ur såväl skolornas som kyrkornas perspektiv.

Hur man än vrider och vänder på saken så är den stundande advent en nedräkning i väntan på Jesu födelse. Vad ska en skola i kyrkan att göra under advent om kyrkans präst inte får säga något om vad advent är enligt hennes kyrkas tro?

Kyrkor och trosuppfattningar av olika slag är delar av samhället. För en skola där enbart religion utan religiösa inslag är ok är det dock omöjligt att samverka med kyrkor.

Punkt och slut.