Ottosson målar in sig i ett hörn
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Mattias Ottosson ville inte hamna i snirkliga bortförklaringar. Han svarade därför bara enkelt att "ja, han kunde tänka sig ett kärnkraftverk i Norrköping." Nu riskerar Ottosson att måla in sig i ett hörn. Snart framstår han som förespråkare för ett kärnkraftsbygge i stan. Och det var nog inte vad han tänkt sig.För lite drygt fyrtio år sedan stod Norrköping verkligen i centrum för den svenska "atomkraftsdebatten" - som det hette på den tiden. Reaktorbygget ute vid Marviken hade pågått sedan 1960. Regeringen slet med frågan om reaktorn skulle laddas. Tanken då var att framställa plutonium för ett svenskt atombombsförsvar. Motståndet var starkt.Inte minst mullrade det i statsminister Tage Erlanders egna socialdemokratiska rörelse. Marvikens reaktor laddades aldrig. På reaktorplattan byggdes i stället ett oljekraftverk. I stället för atombomber valde regeringen att satsa på "Viggen" - ett eget stridsflygplan av högsta klass. Det var ett klokt beslut. Det är mindre klokt att år 2009 förespråka att Norrköping återigen ska bli en kärnkraftstad.Kärnkraften är inte problemfri.Brytningen av uran motsvarar inte efterfrågan. Än så länge klaras gapet mellan tillgång och efterfrågan genom att uranet från kärnvapen tas tillvara. Genom att ersätta gamla reaktorer med nya och mer effektiva kan det hushållas med uranet. Men steg för steg ökar mänsklighetens behov av nya, effektiva och klimatsmarta sätt att producera el.Att satsa enorma resurser på att utöka antalet svenska kärnkraftsreaktorer är en återvändsgränd.n n Jag sympatiserar med Mattias Ottossons grundhållning. Samhällets energibehov kan inte flummas bort i visioner och i riskabel småskalighet. Men utbyggnadsflum är inte ett dugg bättre. Mattias Ottosson bör distansera sig från den debatthörna han tryckts in i.