Östgötska bubbeloffer
Alltfler människor har skuldsatt sig mer än vad de klarar av att betala för. Kronofogdens kundregister sväller. Radio Östergötland berättade i går om att svenskarna aldrig haft så stora skulder som nu.
Foto: unknown
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
De låga räntorna pressar upp priserna på villor och bostadsrätter. Riksbankens räntebeslut ska enligt det nuvarande regelverket enbart grundas på bedömningar av inflationens utveckling. Runt om i världen höjs alltfler röster för att ländernas centralbanker även borde beakta kreditexpansion och huspriser. I somras skrev t ex Urban Bäckström, vd Svenskt Näringsliv och tidigare riksbankchef, tillsammans med den tidigare chefekonomen på Nordea, Jörgen Appelgren, om behovet av en ny penningpolitisk regim för riksbanken: "De flesta finansiella kriser - sju stycken sedan industrialismens genombrott - har föregåtts av en bubbla med kraftigt höjd utlåning och stigande huspriser. Detta är faktorer som centralbankerna inte beaktat i sin utövning. Men ingen penningpolitisk regim varar för evigt". (DN Debatt 28/6 09) Den här diskussionen förs hittills mest bland akademiker och bankekonomer. Men det finns starka skäl för en mer allmän och folklig debatt. Att riksbanken försöker hålla järnkoll på inflationen är förstås helt ok. Den stora majoriteten människor har bara de pengar de har i lön. Försämringar av penningvärdet slår därför hårt mot vanligt folk. Men det är precis samma sak med stigande huspriser och ökad skuldsättning. Det är människor med normala och låga inkomster som får ta de värsta smällarna. På DN Debatt i somras konstaterade Bäckström och Appelgren: "I många länder fördubblades de nominella huspriserna under 2000-talets första 6-7 år. Delvis som en konsekvens därav har hushållens skuldsättning ökat markant. Detta är klassiska ingredienser i en bubbla." n n När en bubbla spricker hotas miljoner människors arbeten och privatekonomi. Som samhällsekonomin fungerar nu borde riksbanken därför ge människorna ett bättre skydd mot riskabel skuldsättning.