Ny el nyttigare än den gamla
I går var jag i Olkiluoto. På en fascinerande internationell och mångkulturell arbetsplats byggs Finlands femte kärnkraftsreaktor.
Här byggs Finlands femte kärnkraftsreaktor. Foto: Hannu Huovila/Scanpix
Foto: HANNU HUOVILA
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I regeringskansliet arbetas samtidigt intensivt med de tre olika ansökningar som kommit in om att bygga ytterligare reaktorer. Två företagsgrupper - med stark knytning till stål- respektive pappersindustrin - och energibolaget Fortum står bakom var sin ansökan. Nu väntar en delikat politisk process där regeringen ska avgöra vem som ska få tillstånd att bygga. Finlands statsminister Matti Vanhanen (C) var tidigare en profilerad kärnkraftsmotståndare av närmast Fälldinsk proportion. Numera är han och hans parti dedikerade kärnkraftsanhängare. Där hans svenska partisyster Maud Olofsson säger att hon numera "kan leva med" tanken på ny kärnkraft, säger Vanhanen att det är "bra för Finland" med ny kärnkraft. I jämförelse med Vanhanens totala omsvängning i kärnkraftsfrågan är Olofssons fotbyte en rätt så blek kopia. Finland har i och för sig ett annat läge än Sverige. En fjärdedel av landets energi kommer från import av rysk naturgas och elektricitet. 15 procent av energin produceras i kolkraftverk. Därför är det kanske inte så konstigt att den nya generationens säkra och supereffektiva kärnkraftsreaktorer ses som hyfsat attraktiva alternativ i vårt östra grannland. I Sverige pågår energisamtalen mellan regering och opposition. Det mesta går nog att komma överens om. Utrymmet för energibesparingar bedöms vara stort. Vindkraftens andel av elproduktionen har realistiska förutsättningar att öka till kanske tio, femton procent från dagens knappa två. Haken är om politikerna också ska säga ja till att nya reaktorer ska få ersätta de nuvarande. De gamla reaktorerna är formidabla vinstmaskiner för ägarna. Investeringarna är avskrivna sedan länge. Den märkliga och helt marknadsbefriade prissättningen av el - på den nordiska "elmarknaden" sätts priset per kilowattimme efter den dyraste produktionen, t ex kolkraft med koldioxidskatt, - innebär att gammal och billig kärnkraftsel kan säljas dyrt. Betraktar vi kärnkraften utifrån "samhällets helhetsnytta" - som finländarna så vackert uttrycker det - är det orimligt att tuffa på med gamla reaktorer när det finns nya, väldigt mycket säkrare och betydligt mer effektiva reaktorer att använda.