Lars Stjernkvist (S) är kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. När fullmäktigemötet inleddes i går eftermiddag redogjorde Stjernkvist för vad som görs för att dämpa effekterna av de många antalet varsel som drabbat staden de senaste veckorna. 400 anställda vid Transcom och bemanningsföretag och 180 medarbetare på Holmen löper stor risk att förlora sina arbeten.
Jag var där.
Självklart är det alltid tungt att förlora ett jobb man gillar och en inkomst man behöver. Men det torde ha betydelse om den egna arbetslösheten inträffar i ett läge då samtidigt tusentals andra jobb slås ut; som det var i Norrköping under tidigt 1990-tal. Eller om ens jobb försvinner samtidigt som en mängd nya arbeten skapas; som det är i Norrköping nu.
Enligt Lars Stjernkvist har Norrköpings arbetsmarknad växt med drygt 2000 nya arbetsplatser under det senaste året. Det borde innebära att vägen till ett nytt jobb rimligen är kortare nu än vad den var för tjugo år sedan. Eller kanske inte?
Den förra arbetslöshetskrisen var och är delvis fortfarande en svår social prövning för Norrköping och för många Norrköpingsbor.
Eva Andersson (S) är ordförande i kommunfullmäktige. I ett svar på en interpellation som ställts av Mathias Sundin (FP) konstaterar hon att Norrköping visserligen har tillväxt av nya jobb. Men parallellt växer också arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa blir allt fler. "Det finns skäl att misstänka att de lediga jobben inte kommer de Norrköpingsbor som är arbetslösa till del", skriver Eva Andersson i sitt svar till Mathias Sundin.
Eva Anderssons misstanke är nog mer än välgrundad. Frågan är vad Norrköpings kommun kan och ska göra för att så få som möjligt av de som nu varslas ska behöva gå liknande öden till mötes som många av dem som drabbades av arbetslöshet på 1990-talet?
Päivi Johansson (M) är oppositionsråd i Norrköpings kommun. I en interpellation till Teresa Carvalho (S) som är ordförande i Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ställde Päivi Johansson frågor om vad som kan göras för att förbättra samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
Teresa Carvalho var tydlig i sitt skriftliga svar. Det finns en "stor utvecklingspotential" för samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Såväl Päivi Johansson som Teresa Carvalho var bland annat mycket kritiska mot Arbetsförmedlingens statligt stela regelverk som innebär att anslagna ekonomiska medel inte används.
Norrköping har - redan före de nya varslen - betydligt högre arbetslöshet än riket i övrigt. Ändå skickade Arbetsförmedlingen i Norrköping tillbaka 34 miljoner kronor förra året. Enligt Teresa Carvalho hade de pengarna, som var avsedda för Fas 3 och coacher, inte kunnat användas för andra insatser. Sådant ser regelverket ut.
Erfarenheterna från 1990-talets arbetslöshetskris är tämligen entydiga. De insatser som gav resultat handlade om riktat stöd till ny kompetens och nya kunskaper till de arbetslösa. Massinsatser utan individuell anpassning hade däremot mycket marginella effekter för chanserna att komma igen i arbetslivet.
Norrköping har inte råd att upprepa misstagen från förr.