Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Missnöjets utsläpp

Norrköping2008-01-24 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Miljölobbyn tycker det är på tok för lite, industrilobbyn tycker det är på tok för mycket, oppositionen tycker det är på tok i det stora hela, Anders Wijkman är halvnöjd och regeringen Reinfeldt är något onöjd. Kort sagt tycks EU-kommissionens klimatpaket vara en politisk fullträff. Så kan man i vart fall uppfatta kommissionens förslag om klimatmål om man använder ett klassiskt politiskt ordspråk som måttstock: "Den högsta formen av politik är att fördela missnöjet någorlunda rättvist", lärde oss Roms politiker en gång i tiden.
De svenska reaktionerna på klimatmålens innebörd för Sverige antyder att missnöjesfördelningen är närmast optimalt rättvis. Det är en svår sifferexercis som EU-kommissionen tagit sig an. Användningen av förnyelsebar energi ska öka si och så mycket i olika medlemsländer och utsläppen av växthusgaser ska minska med så eller si många procent. Ökningarna och minskningarna ska vara genomförda senast år 2020. EU:s klimatmål förefaller vara konstruerade efter ungefär samma filosofi som präglade FN: s inledande miljöbeslut på Bali nyligen. Kraven är större på rika och välutvecklade industriländer och lägre på fattigare och halvskraltigt moderniserade länder. Den principen är självklart rimlig utifrån såväl teoretiska som praktiska perspektiv. Däremot är det alldeles för tidigt att binda sig vid masten för det rimliga och operationella i de uppsatta målen för varje land. Men visst behövs mätbara målsättningar. Som utbildningsministern brukar säga: Vem skulle komma på idén att träna höjdhopp utan ribba? Utsläppskraven som ställs på den europeiska industrin måste självfallet vägas av mot risken för klimatrelaterad utflyttning av industrier till de regioner där höga utsläpp är mer accepterade. Om jag har förstått saken rätt så har vår planet inget att vinna på att ett kilo växtgasutsläpp flyttas från Norrköping och till Indien eller Afrika. Klimatet bryr sig föga om vilket land som släpper ut de skadliga gaserna. Det är den totala mängden utsläpp som räknas. Den rika världens industrier har större tekniska möjligheter att begränsa sina utsläpp än vad den fattiga världens industrier har. Inom rimliga gränser är det därför en klok politik att ställa höga krav på industrier i vår del av världen. Samma resonemang kan föras när det gäller utsläppen från transporter och energiproduktion. Att möta höga och rationella miljökrav är dessutom ofta bra för de framtida affärerna. nn Klimatanpassning kommer steg för steg att bli en allt viktigare konkurrensfaktor i affärslivet.
Läs mer om
Norrköping