Många likheter med Hitler
När jag nyligen läste jag en intervju med Sverigedemokraterna i Norrköpings blivande ordförande väcktes en del tankar hos mig. Vad är det som får en 20-årig kille att ansluta sig till åsikter om att stoppa utvecklingen i samhället och att hindra olikheter?
Foto: AP
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad jag förstår så är det mest pensionärer som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Att de har svårare att anpassa sig till utveckling och att de är rädda för det nya kan jag ha förståelse för. Men om man ser till hur det var förr och hur det är idag i samhället så måste jag säga att utan den utveckling och förändring som har skett i samhället under 1900-talet så hade vi inte haft den levnadsstandard och den välfärd som vi har idag. Så förändringar är inget att vara rädd för. Sverigedemokraternas blivande ordförande säger i intervjun att olikheterna i samhället skapar otrygghet och rasism. Men jag frågar mig om det verkligen så att det är olikheterna i samhället som är roten till det onda, är det inte så att saknaden av acceptans för olikheterna skapar utanförskap och ohälsa? Faktum är att alla människor är olika, hur ska vi kunna ändra på det? De synpunkter som Sverigedemokraterna för fram idag att alla ska vara lika och att alla ska bo i likadana hus, påminner väldigt mycket om de idéer som Hitler och Nazityskland förde fram under 1930-, 1940-talet. Hitler var drivande i att ta fram folkvagnen som alla skulle åka omkring i och man saluförde den ariska människan och menade att det var så alla skulle vara, olikheter var något dåligt. Rädslan för det nya och olikheter tror jag beror på att man är rädd för att inte passa in. Man är rädd för det som sticker ut, för det är inte "som jag". Det är väldigt mycket Jante-lag "ingen ska tro att de är något". Men Jante-lagen är inget positivt, det är knappast Jante-lagen som ligger bakom utvecklingen i samhället under 1900-talet. Själv vill jag verka för ett samhälle som är tolerant mot olikheter. Jag vill verka för ett samhälle där varje individ känner att hon passar in, där alla människor känner sig viktiga och värdefulla som de individer de är och inte bara som en del av ett kollektiv. Det är ett sånt samhälle jag vill leva i.