Leif "Putte" Ericsson drev tidigare Shellmacken i Skärblacka. Nu är han en drivande kraft i SuG - Skärblackatraktens utvecklingsgrupp. Och en suverän mötesledare. I går kväll hälsade han välkommen till Folkets Hus. På dagordningen stod ett krismöte om Skärblackas framtid. Skärblackaborna hade sugits dit i stora skaror. Folkets Hus var knökfullt.
Jag var där.
Ledare
Arne Andersson har bott i Skärblacka i hela sitt liv. Han är en driftig och reflekterande karl med meriter från bl a Orienteringsklubben Denseln. Arne gav en bakgrund till krismötet. Skärblacka har hamnat på undantag; ger ett lite slitet intryck. De drygt 4 000 innevånarna upplever att alla kommunala satsningar går dem förbi. Bruket satsade tidigare mycket på det sociala och kulturella livet på samhället. Nu har Bruket flyttat all aktivitet innanför grindarna, sa Arne Andersson. Men nu ska vi inte sitta och gnälla om tider som har varit, sa Putte Ericsson. Skärblacka siktar framåt, var budskapet.
Utvecklingsgruppen hade flera konkreta och intressanta förslag. Vi är ett brukssamhälle, sa Arne Andersson. Det ska vi inte ändra på. Men vi måste inte vara ett fult brukssamhälle, sa han.
Så är det. Jag är själv en bruksgrabb. Det finns en stor kraft i de här samhällena. Det gäller bara att se upp med Jantelagen. Sätta upp vakter mot det dåliga självförtroendet. Sluta bråka inbördes mellan idrottsföreningar och mellan andra delar av samhället.
Politikerna från kommunstyrelsen var inbjudna. Det krävs psykologisk och politisk mognad för att göra bra ifrån sig på sådana här möten. De 250 Skärblackaborna som kommit till mötet var missnöjda. Missnöjet måste bli sett, respekterat och tas på allvar. Att på stående fot lova att verkställa flera av Utvecklingsgruppens förslag om det blir maktskifte; det är inte särskilt moget.
Det jag tar med mig från mötet i Skärblacka är tre saker; 1) Arne Anderssons klokskap, 2) Putte Ericssons ledarskap, 3) en uppmaning till Bruket att engagera sig i samhället. Kan Siemens i Finspång så borde Billerud kunna i Blacka.