Malmström kan bli tung i Europa
Cecilia Malmström är folkpartist och Europaminister i Reinfeldts regering. Men inte så länge till. Vad det lider kommer hon att flytta till Bryssel. Efter Anita Gradin och Margot Wallström blir Cecilia Malmström Sveriges tredje EU-kommissionär.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Först ska hon förstås klara av förhöret med EU-parlamentets ledamöter. Det kommer hon säkert att klara galant. Efter sju år som parlamentariker vet hon hur en slipsten ska dras. Jag kan göra nytta på många olika poster, sa Cecilia Malmström på presskonferensen i går när pressen ville veta vilket område hon helst vill ansvara för i kommissionen. Ministrar och kommissionärer har olika tyngd. De som har ansvar för områden där de kan föreslå nya lagar är tyngre än de som bara kan prata, tycka och samordna. Europa- och demokratiministrar väger lätt. Finans- och justitieministrar väger tungt. Typ. Är då Europaminister Cecilia Malmström en lättviktare? Nja, det skulle jag inte vilja säga. I de första kommentarerna till regeringens nominering av henne betonades hennes goda språkkunskaper. Av de stora EU-språken är det väl i stort sett bara polska som hon inte behärskar nöjaktigt. Språkkunskaper i all ära. Det viktiga är ju dock inte att man kan säga något; utan att man har något att säga. Ärrade politiska journalister, på jakt efter ett bra citat, har hörts sucka uppgivet över svårigheten att fånga behändiga pratminus ur Malmströms mun. Med all respekt för politiska journalisters arbetssituation - de har dessutom helt rätt; Cecilia Malmström är ingen slagordsfabrik - så bedömer jag henne efter andra måttstockar. Givet att statsministern lyckas förhandla fram ett intressant och lagstiftningsbehängt ansvarsområde i kommissionen, så har hon goda förutsättningar att blomma ut som kommissionär. Hennes akademiska skolning är en klar fördel i Europamiljön. I svensk politik är högre och avslutade studier kanske ingen nackdel. Det vore att ta i att hävda något sådant. Men här hemma står i vart fall tycka, tro och vilja, lika högt i kurs som veta, kunna och förstå. I den svenska regeringen har Cecilia Malmström inte haft så mycket spelutrymme. I ena ringhörnan har hon haft Carl Bildt som tagit utrikespolitiken på entreprenad. I andra hörnan sin partiledare Jan Björklund som väl får sägas representera något mer svavelosande delar av Folkpartiet än vad Malmström gör. Som kommissionär med eget ansvar kommer Malmström att vässa armbågarna. Vid sidan av att utföra viktiga insatser för EU:s sociala profil och utvidgning är det heller inte otroligt att hon då och då även kommer att glädja rubrikjagande politiska reportrar.