Tolv medlemmar uteslöts ur Sverigedemokraterna i går eftermiddag. De flesta av uteslutningarna kan säkert härröras till den "nolltolerans" mot rättshaverister, nazianstrukna rasister och tokstollar som partiledaren Jimmie Åkesson lanserade på hösten 2012. Något eller några av uteslutningsfallen luktar däremot mer maktkamp än allmän partihygien.
Det är allmänt känt och omvittnat från flera olika och trovärdiga källor att Jimmie Åkessons ambition att vrida SD i en mer väljarvänlig "socialkonservativ" riktning har mött motstånd i partiet. Framförallt är det "Bunkerfalangen" med sitt starkaste fäste i Göteborg som stretar emot.
Patrik Ehn var i går Sverigedemokraternas starke man i Västsverige. Gruppledare i Västra Götalandsregionen och fullmäktigeledamot i Göteborgs kommun var några av titlarna han hade på visitkortet. I dag är han utesluten. "Smutsigt spel", sa Patrik Ehn till aftonbladet.se i går. Hans politiske sekreterare Daniel Rondslätt - också han utesluten enligt expo.se - betraktar för sin del uteslutningsprocessen som rena "Sovjetanklagelser." (aftonbladet.se)
Enligt partistyrelsen har man "gjort en samlad bedömning av Ehns politiska bakgrund i nazistiska och extremistiska organisationer i kombination med en lång rad olika uttalanden och händelser" och med rösterna 14 - 3 kommit fram till att hans "ideologiska hemvist inte är inom Sverigedemokraterna och att han därmed inte kan fortsätta som medlem."
Patrik Ehn har otvivelaktigt en hel del olustigt och extremt i bagaget. De belagda anklagelserna mot honom skulle solklart göra honom omöjlig i vilket annat riksdagsparti som helst. Men om medlemskap och aktivism i extrema rasistorganisationer tjugo år tillbaka i tiden är grund för uteslutning så skulle det nog bli tämligen glest med folk på de flesta SD-möten.
"Smutsigt spel" är nog därför den beskrivning som med mest sanning återger dramat inom Sverigedemokraterna. "Bunkerfalangen" där förutom Patrik Ehn bland annat riksdagsledamoten och SD:s tidigare partiledare Mikael Jansson också ingår, stod i vägen för Jimmie Åkessons politiska agenda. Därför ska de röjas bort.
Jag gråter inga krokodiltårar över Patrik Ehns politiska sorti. Men jag låter för den sakens skull inte partiledningens städmani skymma sikten för vad SD är för slags parti. Många av dem som städas bort är säkert av det mer grovhuggna rasistiska slaget. Det betyder dock inte att det SD som blir kvar är så mycket vackrare.
I en intervju med Dagens Samhälle (7 - 2013) säger sig Jimmie Åkesson inte alls vilja förringa att många enskilda invandrare har "bidragit jättemycket" till Sveriges utveckling. Men detta överskuggas av den "sentida massinvandringen av människor som inte är här för att tillföra något, utan för att de behöver skydd eller, vilket jag tror gäller i de flesta fall, vill ha ett bättre liv. (--) Och det (ett bättre liv) finns det inga förutsättningar för, de kommer hit och hamnar i ett evigt utanförskap."
Ett i sanning haveristiskt uttalande av Åkesson. Men vem skulle kunna utesluta honom? Vågar man hoppas på det tänkande folket?