Just nu sliter ministrar från många regeringar, bland andra Sveriges miljöminister Lena Ek med frågan om att försöka enas om hur världen ska gå vidare med de 20 mål för att bevara jordens arter och ekosystem som sattes upp i Nagoya 2010.
Nyligen samlades ministrarna i indiska Hyderabad för att försöka diskutera sig samman. I Nagoya var Sverige pådrivande i arbetet. Vi uppmanar nu Lena Ek att axla ett politiskt ledarskap så att Sverige och EU aktivt bidrar till att få i gång det genomförande som krävs för att nå målen. Det räcker inte med "business as usual" för att Nagoyamålen ska kunna nås- det behövs en rad politiska beslut, inte minst om resurser och styrmedel.
Nagoyaplanen innehåller 20 mål. Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas hållbart. Miljöskadliga subventioner ska avskaffas. Länder ska redovisa värdet av biodiversitet och biologisk mångfald i sina nationalräkenskaper. Utrotningen av arter ska stoppas. Känsliga ekosystem, t.ex. sötvattenekosystem ska restaureras. Minst 10 procent av havsmiljön och minst 17 procent av skogar, sjöar och andra naturtyper - särskilt värdefulla för biologisk mångfald - ska skyddas. Målen ska nås till år 2020, i några fall snabbare.
Sverige har vid en internationell jämförelse mycket goda ekonomiska och naturliga förutsättningar att nå målen. Sedan 2012 har flera utredningar och regeringsuppdrag initierats med bäring på delar av Nagoyamålen. Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen saknar dock från regeringen ett samlat grepp om alla de olika insatser som behövs för att nå målen. Vad vill regeringen egentligen?
Pågående förenklingar och lättnader i regelverk med bäring på sektorerna går i flera fall på tvärs med höjda ambitioner för biologisk mångfald. Budgetpropositionen avspeglade inte alls de investeringar som behövs för att nå den omställning som Nagoyaplanen innebär. Såväl internationellt som nationellt har Sverige länge hävdat att biologisk mångfald ska integreras i alla verksamheter - ska det bli allvar så får Nagoyamålen inte förbli en miljöpolitisk särfråga.
Under inledningsceremonin i Hyderabad pekade värdlandet Indien på att investeringar i den biologiska mångfalden, den ömtåliga väv som uppehåller livet på jorden, är en förutsättning för hållbar utveckling för alla. Att upprätthålla ekosystemens förmåga att producera rent vatten, mat, och en lång rad andra livsnödvändigheter är en investering för framtida generationer, inte främst en kostnad.
Vi uppmanar Sverige att tillsammans med sina kollegor i EU ta ansvar för det paket som förhandlades fram i Nagoya: den strategiska planen med Nagoyamålen, Nagoyaprotokollet om tillgång till och fördelning av nyttan av genetiska resurser samt resursmobiliseringsstrategin. Vi uppmanar även regeringen att snarast presentera en sammanhållen handlingsplan för genomförandet av Nagoyamålen.
Förutom ett stärkt och trovärdigt genomförande på hemmaplan, bör Sverige bidra fullödigt till att det på global nivå avsätts tillräckliga resurser för den uppskalning i omställningsarbetet som Nagoyaplanen innebär.