Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Läsarna vet vad de talar om

Många läsare har hört av sig efter mina artiklar om Hagebyskolan, friskolor och skolors resultat. (Ledarsidan 8 och 10 juli). Några av inläggen går att läsa på insändarsidan här intill.

Norrköping2009-07-13 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ledare
Birgitta skriver om lärarnas våra och ibland tuffa arbete. Det är lätt att säga att varje skola ska anpassas till just sina elevers situation och inlärningsprocesser, skriver Birgitta. Men det är inte alltid så lätt att omsätta det sagda i praktiken. Birgitta vet vad hon talar om. Hon har arbetat som högstadielärare i 30 år. Lika fullt är det just en mix av elevanpassning och trygg miljö som kännetecknar varje framgångsrik skola. Skolans ledarskap har ett stort ansvar. En klok ledning ser till lärarna arbetar mot ett tydligt och gemensamt mål. Men varje lärare har också, precis
som alla andra, sin egen personlighet. I de bästa skolorna ses lärarnas personligheter som en tillgång. Fyrkantiga ordningsmän, samtalande lärare, bländande storgruppsföreläsare, skojfriska gamänger och kunskapssprängda "professorer" har alla ett stort värde. Tillsammans kan de uträtta storverk även i mycket påfrestande miljöer. Robert undrar om det är vanligt att friskolor engagerar sig i socialt tunga och besvärliga områden. I undertexten till hans fråga anar jag ett antagande om att friskolor mest glider på räkmackor; skummar grädden av mjölken så att säga. Visst finns det sådana skolor; det ska vi inte blunda för. Många av dem gör också ett mycket gott arbete. Men friskolor finns i alla miljöer. Jag har själv besökt ett stort antal fristående skolor med en elevsammansättning som jag tror är jämförbar med till exempel Hagebyskolans. Jag skulle gärna se ännu fler friskolor som medvetet gav sig i kast med elever med sociala och kunskapsmässiga uppförsbackar. Ove påminner om det "sociala arvets" betydelse för elevers skolresultat. Ove har förstås helt rätt. Men det är en himmelsvid skillnad mellan att å ena sidan förstå den sociala frågans betydelse och att å den andra sidan använda elevers sociala bakgrunder för att förklara dåliga resultat.
Läs mer om