Gymnasielärarna har under lång tid missgynnats när det gäller löneutvecklingen. Därför är den lönerapport som Saco presenterat i veckan så viktig.
Den visar att lärarna i gymnasiet är den grupp som haft den allra sämsta löneutvecklingen. De är de stora förlorarna när köpkraftens nivå och utveckling för olika grupper av akademiker jämförs med industriarbetarens.
I rapporten "En ljusnande framtid?" som Institutet för Privatekonomi på Swedbank har gjort i samarbete med Saco redovisas köpkraften för olika akademikergrupper och deras situation tre, sex och trettio år efter examen.
Särskilt lyfter man fram som den mest oroande tendensen att den stora gruppen gymnasielärare i flera avseenden har en markant svagare utveckling än andra grupper och det från en redan låg nivå.
Den senast undersökta kullen gymnasielärare har inte kommit bättre ut än sina äldre kollegor, och har därmed tappat jämfört med både övriga grupper och industriarbetaren.
"Det är en djupt oroande utveckling för en yrkesgrupp som har en nyckelroll för landets framtid", säger Gunnar Wetterberg, Saco:s samhällspolitiske chef. Och han har rätt. Detta är verkligen djupt oroande för Sverige som nation.
Saco:s rapport bekräftar den bild som framkommit i flera av Lärarnas Riksförbunds rapporter på senare tid.
I våra rapporter har vi kunnat berätta om svenska lärares lönestruktur och att man genomgående ligger lågt jämfört med andra jämförbara yrken. Vi har visat att var fjärde elev uppger att de har övervägt att söka till lärarutbildningen, men att bara tre procent gör det. Vi har visat att lärarlönerna har tappat i konkurrenskraft, dels mot andra yrken i Sverige och dels mot andra europeiska lärarlöner.
Det är inte många som vill erkänna att det förhåller sig på detta vis som redovisas tydligt i Saco:s rapport. Saco är en av få aktörer vid sidan av Lärarnas Riksförbund som vågar uttala sig om det orimliga, men på sikt också ohållbara, med att gymnasielärare lönemässigt systematiskt hålls tillbaka.
Många har velat blunda för verkligheten, delvis på grund av att det finns många olika intressen som gärna gått före gymnasielärarna. I ljuset av denna undersökning borde Lärarnas Riksförbunds krav på att lönerna för lärarna i grundskolan och gymnasieskolan ska höjas i dagens penningvärde med tiotusen kronor bli än mer begripliga.
Kommunerna måste redan nu vidta åtgärder och satsa även på gymnasielärarna när man gör extrasatsningar. Alltför ofta har vi sett att kommuner satsar extra på förskollärare, men glömmer andra grupper.