Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Landstingets fluffiga ryckighet

Foto: Kjellberg Anita

Norrköping2008-01-30 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Landstingsekonomi är ett svårgripbart och fluffigt ämne. Från det ena året till det andra så kan stora överskott omvandlas till stora underskott. Ena halvåret anställs medarbetare på löpande band. Nästa halvår sänds varselbesked ut. Utvecklingen i Östergötlands landsting är inget undantag. Bokslutet riskerar att försämras med en halv miljard kronor under två år. Måste det verkligen vara så ryckigt?Ledare
På kort sikt - ett till två år - kan det inte vara några större problem att beräkna sjukvårdens kostnader mellan tummen och pekfingret. Invånarantalet i Östergötland är ungefär detsamma. Från ett år till ett annat är antalet patienter tämligen konstant. Med några få undantag är det kort sagt fullt möjligt att göra trovärdiga budgetar för sjukvårdsproduktionens olika delar.I budgetarbetet borde man också kunna fånga in de svagt men konstant stigande kostnaderna som har att göra med en äldre befolkning, fler, bättre och dyrare läkemedel och nya kvalitets- och säkerhetsföreskrifter.Den borgerliga majoriteten som styr landstinget tillsammans med Vrinnevilistan har satt sig i ett svårt läge. Räknar vi bort finansförvaltningens positiva effekt på bokslutet så gick sjukvårdsproduktionen förra året back med drygt 320 miljoner kronor. Marie Morell (m) och hennes landstingsregering har valt att förlita sig på Centrumchefernas förmåga att var och en för sig, få sin budget i balans. Paul Håkansson (s) och den förra landstingsmajoriteten valde i stället att arbeta med centrala strukturbeslut för att hålla underskotten stången. De lyckades bättre ekonomiskt. Finansförvaltningens vinster oräknade så genererade sjukvårdsproduktionen endast ett smärre underskott under Håkanssons sista år. Men politiskt gick det som bekant sämre. nn Hårddraget kan man säga att Håkansson förlorade makten på sin hårdhet mot Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Ironiskt nog kan den nuvarande majoritetens fredande av Vrinnevisjukhuset leda till Marie Morells förlust av makten. Övriga chefers iver att hålla sin budget dämpas förstås av att somliga sitter i orubbat bo medan de själva ska spara och gnida.Initierade sjukvårdspolitiker hävdar ofta att svensk sjukvård är underfinansierad. Landstingens kassor är också inlåsta i valrörelseekonomins ryckiga cykel. Före ett val är väljarna patienter: löften om nya miljarder haglar över landstingen. Efter valen blir väljarna skattebetalare igen: miljarderna smälter bort likt snögubbar i vårsolen.Under sådana förutsättningar är det inte underligt att det blir ryckigt ute på vårdavdelningarna. De som får betala priset är vårdbehövande patienter och varslade medarbetare.Men ryckigheten är ingen naturlag.Ryckigheten är politisk. Och därmed möjlig att förändra.
Läs mer om