Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kyrkopolitik främjar hela samhället

Svenska kyrkan är stor och därmed viktig. Oavsett om vi vill det eller inte så påverkar kyrkan livet utanför själva gudtjänstlivet. Vad kyrkans företrädare säger och gör påverkar samhällsdebatten och samhällsklimatet i stort.

Norrköping2009-07-28 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ett exempel; frågan är om det finns någon organisation eller något parti som i så stor utsträckning bidragit till en förhållandevis generös flyktingpolitik. Det är fullt möjligt att kyrkan varit en tolerant kraft i den och andra frågor även om kyrkopolitiken hade varit befriad från de världsliga politiska partierna. Men säker kan ingen vara. Det finns som bekant krafter som vill göra kyrkan till en konservativ bastion, som betonar skillnaderna mellan olika religioner och som därför ser kulturell och religiös mångfald som något hotfullt. Jag skulle förbli medlem även om dessa dominerande i kyrkan. För mig är medlemskapet i svenska kyrkan något helt annat än en förlängning av mitt partipolitiska engagemang. Så på den punkten håller jag med Widar Andersson. (Folkbladets ledarsida 22 juli) Partierna och kyrkan är onekligen sprungna ur olika typer av engagemang. Det är som sagt möjligt att kyrkan skulle förbli en öppen och progressiv kyrka även utan partierna. Det är dessutom möjligt att den skulle förbli en öppen och demokratisk kyrka utan partiernas inblandning i valet av kyrkliga företrädare. För om jag förstår Widar Andersson rätt; han uppskattar folkkyrkan och vill även i fortsättningen ha ett demokratiskt medlemsinflytande. Okej, låt oss då tänka tanken att partierna drog sig ur valen, och överlät till andra att organisera dem.. För egen del skulle jag fortsätta mitt engagemang. Jag skulle kandidera och hoppas få stöd för mina åsikter när det gäller homosexuellas vigselrätt, jämställdhet, ekumeniskt samarbete och dialog över religionsgränser. Inför valet skulle jag försöka liera mig med likasinnade. Och efter valet skulle jag i kyrkomötet arbeta tillsammans med andra, som tycker och tänker ungefär som jag. Kort sagt, om de världsliga partierna lämnar kyrkan så dyker det upp kyrkliga partier istället. Och frågan är vad som blir skillnaden. Redan i dag finns det ett stort antal så kallat opolitiska kyrkopartier. När man läser deras program upptäcker man att några är väldigt konservativa, något är riktigt reaktionärt, medan andra tycker ungefär som vänsterpartiet och socialdemokraterna i kyrkopolitiska frågor. Frågan är alltså om det skulle bli någon större skillnad om de världsliga partierna drog sig ur. För kyrkan, alltså. Däremot tror jag det skulle få betydelse för det inre livet i de världsliga partierna. Mina tre år som kyrkomötesombud har varit mycket stimulerande. När det gäller ideologisk spännvidd och spänst i debatten vågar jag hävda att kyrkomötet till och med slår den riksdag jag och Widar en gång i tiden var invalda i. Jag hoppas denna spänst och spännvidd åtminstone i någon grad präglar mina andra politiska engagemang.
Läs mer om