Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kyrkan mellan medlem och stat

Konflikten om församlingstillhörigheten är laddad med spänningar mellan statlig indelningstradition och medlemsdrivna val.

En stridsfråga i kyrkovalet handlar om hur mycket medlemmarna i Kyrkan ska få bestämma över själva.

En stridsfråga i kyrkovalet handlar om hur mycket medlemmarna i Kyrkan ska få bestämma över själva.

Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX

Norrköping2013-09-12 07:06
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ska medlemmar i Svenska kyrkan fritt få välja vilken församling de ska tillhöra? Eller ska den gamla geografiska statskyrkomodellen fortsatt råda? Något tillspetsat handlar denna heta kyrkovalsfråga om i fall det är medlemmarna eller statskyrkopräglade principer som ska styra över Svenska kyrkans utveckling och framtid.

Förslag om att medlemmarna fritt ska få välja församling har många gånger förts fram i motioner till Kyrkomötet i Uppsala. Lika många gånger har förslaget röstats ner av en (allt knappare) majoritet.

Folkpartisterna i Svenska Kyrkan (Fisk) är pådrivande i frågan.

Susann Torgersson från Fisk säger till tidningen Dagen (augusti 2011) att "tendensen i samhället är att vi går mot större valfrihet. Det är bara Svenska kyrkan som inte har hängt med. (--) Det viktiga är att ha friheten att lägga både sitt engagemang och sin kyrkoavgift i en församling där man trivs."

De som tydligast står upp för dagens system är Socialdemokraterna och Centerpartiet.

- Det är en grundbult i Svenska kyrkan att man är medlem i den församling man bor i, säger Olle Burell, gruppledare för S till Dagen. Han understryker att fri församlingstillhörighet är något som S "med envishet vidhåller sitt motstånd" mot.

Svenska kyrkans moderater ställer upp under partibeteckningen "Borgerligt alternativ" där Annette Lundquist Larsson är ordförande. Hon pekar på att Kyrkan sedan hon skildes från staten har tappat cirka tio procent av medlemmarna. "Svenska kyrkan måste våga bli mer modern och anpassa sig till hur medlemmarna lever, flyttar och väljer att engagera sig nuförtiden", sa Lundquist Larsson till mig i går.

Även kyrkopartiet Frimodig kyrka är för ett fritt församlingsval. Inspiratören Gabriel Fjellander sa till mig i går att "Medlemmar i de stora städerna har ofta ingen aning om vilken församling de bor i. Däremot vill de gärna att deras kyrkoavgift och inflytande ska gå till den församling där de aktiva."

Politiskt ombundna i Svenska kyrkan (POSK) och Miljöpartiet intar ett slags mellanposition. Båda vill att församlingsvalet ska vara fritt. "När det gäller kyrkoavgiften tycker vi däremot att vi ska vara försiktiga", sa Ylva Wahlström som är MP: s gruppledare i Kyrkomötet till mig i går.

Konflikten om församlingstillhörigheten är laddad med inslag av allmän valfrihetsdebatt, med oro för att segregerade teologiska kotterier ska bildas i vissa församlingar, med frustration över att Svenska kyrkans skilsmässa med staten ännu bara har hunnit till fasen betänketid och med spänningar mellan statlig indelningstradition och medlemsdrivna val.

Gunnar Bredin (M) i Kolmården är en ärrad kyrkopolitiker. Han tror att Kyrkomötet redan under nästa mandatperiod fattar beslut som så småningom leder till fritt församlingsval. "Det är ett naturligt steg som inte hotar Kyrkan på något sätt", sa Bredin i går.

Jag håller med. Föreningar som upplever självväljande medlemmar som ett hot; de hotas hårt av tidens tand.

Läs mer om