Statens Jordbruksverk dominerade - möjligen en smula oförskyllt - en stor del av gårdagens nyhetsflöde. Nyhetsmakarna gick i spinn när det kablades ut att Jordbruksverket vill införa en köttskatt. Tidningarnas webbar och andra snabba nyhetsförmedlare spred raskt köttskattbeskedet ut till landets alla delar. På Dalarnas Tidningar slogs det till och med fast att Jordbruksverket vill införa köttskatt i Dalarna!
Motståndarna till skatt på kött kom snabbt upp på banan genom TT: s försorg. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson slog fast att "så länge jag är statsråd" så blir det ingen köttskatt. Socialdemokraternas miljöpolitiske talesperson Matilda Ernkrans avvisade köttskatten som en "ren konsumtionsskatt". Finansminister Anders Borg gjorde heller inte vågen. "Att ha någon särlösning på köttområdet, det tror jag inte är bra", sa Borg till TT.
Lägg därtill alla utbrott på temat "Miljömuppsidioternas sammansvärjning" som raskt sköljde över alla sociala och asociala medier på Internet.
Precis när det var som hetast förklarade Jordbruksverket att man alls inte har lagt något förslag om att införa en köttskatt i Sverige. Vad Verket däremot har gjort är att ta fram en rapport där det diskuteras vad som eventuellt skulle kunna göras för att minska den stigande köttproduktionens påverkan på klimatet. Det får väl anses vara klarlagt att nötköttsdjur är upphov till utsläpp av koldioxid; en av dessa växthusgaser som bidrar till stigande globala temperaturer som i sin tur förväntas orsaka betydande svårigheter för många människors liv och hälsa.
En av de åtgärder som rapportförfattarna ansåg borde "övervägas" var en skatt på konsumtion av nötkött. Om kött av klimatpåverkande karaktär blev kännbart dyrare ute i mataffärerna så skulle efterfrågan av sådant kött minska. Vilket i nästa led skulle innebära att produktionen skulle sjunka och nötköttets negativa klimatpåverkan skulle därmed avta.
Jordbruksverkets rapport är full av om och men. Den tyngsta invändningen är att en köttskatt i Sverige knappast skulle vara särskilt verkningsfull ur klimatets perspektiv. En nedgång av köttproduktionen i Sverige skulle leda till ökad produktion någon annanstans i världen.
Som Danmarks nyliga experiment med en "fettskatt" visade så påverkas knappast heller konsumtionen när staten lägger pålagor på sådant som människor gärna vill ha och som de också kan få tag på. Legal och illegal gränshandel ökar, kontrollbyråkratin ökar och fettintaget är tämligen konstant.
Kött och annan mat är upprivande ämnen i svensk politik. Blodet blir snabbt svallande rött och hett när det kommer till sådant som vilken mat som är bäst och sämst för klimat och hälsa. Under gårdagen ögnade jag säkert ett femtiotal artiklar där det radades upp tvärsäkra - och fundamentalt olika - uppgifter om hur mycket kött vi äter och om hur mycket cancer och utsläpp som vi får på köpet.
Köttskattbråket är inte nytt. Minns jag rätt så var det 1996 som de två vänsterpartisterna Hanna Zetterberg och Maggi Mikaelsson la den första motionen på riksdagens bord där det krävdes "ett samlat program för hur konsumtion av kött i Sverige kan minska."
Motionen avslogs. Det gjorde riksdagen rätt i. För att tala med Anders Borg så är särlösningar på köttområdet nog ingen lysande verklighetsidé.