Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form fullföljer inte sitt huvudsakliga uppdrag; att effektivt sammanföra dem som söker jobb med dem som söker arbetskraft.
Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät väljer mindre än hälften av företagen att ta hjälp av Arbetsförmedlingen vid rekrytering, trots att förmedlingen inte innebär några kostnader för företagen. Det står klart att Arbetsförmedlingen inte lyckats hänga med i samhällsutvecklingen och inte längre känns relevant för många av de företag som letar nya anställda.
Dessutom har vi en situation där företagen inte hittar den kompetens de behöver för att utveckla och driva sina verksamheter. I en allt hårdnande global konkurrens är detta ett mycket allvarligt problem.
Nu behövs en modernisering av Arbetsförmedlingen. Ett första steg vore att tillåta upphandling av konkurrerande aktörer och belöna dem som framgångsrikt matchar arbetsgivare med arbetssökande. Ett tips för regeringen är att studera Australiens system, som reformerats från något som liknade det svenska systemet, till ett som bygger på konkurrens och upphandling.
Under första upphandlingsperioden med det nya systemet i Australien, tävlade aktörerna genom en anbudsprocess. Minimipris och vilka tjänster som skulle erbjudas var fastställda av staten. Efter den första treårsperioden har de mest framgångsrika aktörerna fått förlängda kontrakt men dessutom fått överta en del av kontrakten från dem som lyckats sämre.
Studier av den australiska modellen har visat att långtidsarbetslösa och de som står längst från arbetsmarknaden är de stora vinnarna på det nya systemet, tack vare att man tillåtit en mångfald av nischade aktörer. Reformen har också lett till en 70-procentig förbättring jämfört med det gamla systemet, när det gäller att sätta människor i arbete.
När Hillevi Engström talar om insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden, menar hon främst ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Denna insats har hittills misslyckats med att hjälpa både dessa och andra in på arbetsmarknaden, medan den australiensiska modellen visar goda resultat, just för att aktörerna tvingas jobba hårt för att behålla sina kontrakt.
Genom att snegla på Australien kan regeringen skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden och minska utanförskapet.