Regeringen och Socialdemokraterna förhandlar om Sveriges fortsatta insats i Libyen. Någon gång nästa vecka väntas ett beslut. Nato leder aktionen för Säkerhetsrådets räkning.
Ledare
I ett brev till regeringen har Nato uttryckt önskemål om svenskt deltagande fram till slutet av september. Försvarspaktens önskelista är ett exempel på lyhördhet för interna politiska opinioner i de deltagande länderna. För ett par veckor sedan backade Socialdemokraterna från sin uppseendeväckande och hårt kritiserade "tre månader räcker" linje. I ett försök att rädda ansiktet förklarade partiledaren Håkan Juholt att han aldrig avsett att Sverige skulle dra sig ur insatsen i Libyen. Det han ville ta hem var de åtta Jas Gripen planen. Sverige borde i stället medverka med "marina insatser", sa Juholt. Regeringen lät i sin tur meddela att om det var så att Nato efterfrågade fortsatta svenska flyginsatser så borde det vara självklart för Sverige att svara ja på en sådan förfrågan. Nato har givetvis tagit del av den svenska debatten. Ett antal diplomatiska konsultationer och förhandlingar har genomförts. Målet har varit att inkomma med en förfrågan som inte chikanerar vare sig Socialdemokraterna eller regeringen. Det är lätt att konstatera att målsättningen har uppfyllts. Nato vill att Sverige bidrar med fortsatt flygspaning, insatser för lufttankning och/eller marina stridsenheter!
Enligt Ekoredaktionen har Nato dessutom kommit med ett förslag om en särskild sorts marina insatser som inte kräver tidsödande transporter av svenska båtar ner till Nordafrika. Kritiken mot Håkan Juholts båtförslag har till stora delar byggt på att båtarna knappt skulle kunna hinna ner till Libyen innan uppdraget skulle vara klart. Nato föreslår att Sverige i stället för båtar sänder ner soldater som är specialtränade i konsten att äntra fientliga båtar ute till sjöss. De svenska soldaterna skulle exempelvis kunna stationeras på de franska krigsfartyg som redan är på plats.
Jag vet inte om Sverige har tillgängliga äntringssoldater som på kort varsel kan flygas ner för tjänstgöring i Libyska vatten. Regeringen verkar heller inte säker på saken; frågan utreds just nu. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin deltar i förhandlingarna med regeringen. Enligt TT hyser Ahlin "gott hopp" om ett bra förhandlingsresultat. Det gör jag också. Räkna med en klassisk kompromiss. Något eller några av flygplanen byts ut mot någon form av "marina stridskrafter". Tidigare i veckan fattade dessutom biståndsminister Gunilla Carlsson beslut om att det humanitära biståndet till Libyen förstärks med 55 miljoner kronor. Det beslutet ligger helt i linje med Socialdemokraternas önskningar.
Det tidigare vapenskramlet i riksdagen där det antyddes att S tillsammans med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var beredda att stoppa fortsatt svenskt deltagande i Libyen är numera glömt och borta. Det mest tillfredsställande med hur Libyensaken utvecklats sedan dess är att det nu kommer att bli ett brett och blocköverskridande beslut i riksdagen.
n n Det vimlar av tillfällen där Socialdemokraterna kan och bör påminna regeringen och väljarna om att Reinfeldt leder en minoritetsministär. Säkerhetspolitiska insatser på FN-mandat i krigsområden är inte ett sådant tillfälle.