Leif Lewin är professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. På regeringens uppdrag ska han nu utvärdera vilken betydelse som kommunaliseringen av skolan har haft på skolans utveckling och resultat under de senaste tjugo åren. Uppdraget är svårt och komplicerat. Som Leif Lewin konstaterade på pressträffen i Rosenbad i går så är samhällsvetenskapens dilemma just att försöka sortera ut vad nu som berodde på vad då.
Väldigt mycket har hänt i samhället sedan dåvarande skolministern Göran Persson (S) med hjälp av dåvarande riksdagsledamoten för VPK Ylva Johansson bildade en riksdagsmajoritet för att kommunalisera skolan. Väldigt mycket hände också på en och samma gång.
Avförstatligandet genomfördes i en tid då Sverige genomgick en mycket svår ekonomisk kris med massarbetslöshet och stora offentliga nedskärningar. På skolområdet genomfördes närmast samtidigt reformer som innebar att fristående skolor växte fram och som gav elever och föräldrar valfrihet mellan skolorna. Att i efterhand på ett vetenskapligt sätt visa att just kommunaliseringen har orsakat de och dessa brister och förtjänster; det kommer verkligen att kräva sin utredare. Tur då att regeringens val föll på Leif Lewin. Han är en allmänt aktad, mycket erfaren och orädd samhällsvetenskapare.
Utvärderingen av kommunaliseringen var en eftergift till Folkpartiet i alliansens valmanifest 2010. Nu bockas vallöftet av. Har det någon betydelse politiskt? Det tror jag inte. Däremot ser jag verkligen fram mot att läsa en vältalig utvärdering någon gång på nyåret 2014. Det är gott så.