Den tänkta jobbpakten mellan regeringen och arbetsmarknadens parter har spruckit. I stället för att tvista om vem som bär skulden borde nya perspektiv tas in i debatten.

Behoven att förbättra ungas arbetsmarknad är stort men efter sammanbrottet ser det mörkt ut att få till stånd åtgärder som underlättar deras fotfäste på arbetsmarknaden. Det finns stora problem på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst matchningen fungerar dåligt.

Även det faktum att lågkvalificerade jobb många gånger utförs av individer med högre utbildning är ett samhällsproblem och ett slöseri med individers ambitioner och kompetens. Det behövs därför en samsyn kring jobben. Men då krävs att perspektiven vidgas. Det går inte att isolera en del av arbetsmarknaden och bortse från övriga behov.

Jobbpakten fokuserade på ungdomar som stod lång ifrån arbetsmarknaden. Men satsningar krävs även mot den kvalificerade arbetsmarknaden. Det skulle frigöra en jobbkedja så att konkurrensen om lågkvalificerade arbeten minskar. Parallellt med att stimulera nya jobb behöver arbetslöshetsförsäkringen restaureras. Den senaste tiden har flera rapporter understrukit behovet.

Enligt Försäkringskassan är den genomsnittliga ersättningen till arbetslösa den lägsta på tio år Allt fler av de som finns i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd får enbart ut grundbeloppet på 223 kronor om dagen. För Juseks medlemmar är det stora problemet att nästan alla slår i taket. Av alla som jobbar heltid är det bara var tionde som får ut 80 procent av lönen vid arbetslöshet från a-kassan.

Antalet individer som får ersättning från a-kassan är dessutom historiskt lågt. I slutet av nittiotalet var det 700 000 personer att jämföra med färre än 300 000 förra året, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Detta i en situation med en hög arbetslöshet. Trots det allvarliga läget fortsätter diskussionerna om a-kassan att kärva.

Signaler kommer om oenighet inom den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som bland annat har i uppgift att ta fram förslag på hur a-kassan kan utformas i framtiden. Förhoppningen om ett gemensamt a-kasseförslag före valet känns allt mer avlägsen.

Jusek har tagit ställning för en obligatorisk a-kassa och höjda tak. Två tredjedelar av a-kassan finansieras med skattemedel och därför borde den omfatta alla. Att tvingas betala för en försäkring som man inte har chans att få ersättning från är orimligt. Lika orimlig är den låga ersättningsnivån i dagens a-kassesystem.

Finansministern har länge hävdat att höjda tak i a-kassan skulle leda till högre arbetslöshet, ett påstående som en ny rapport från TCO slår hål på.

Nu är tid att göra upp. Det gäller för arbetsmarknadens parter att nå en samsyn kring jobben. Det gäller för de politiska partierna inom ramen för Socialförsäkringsutredningen. Arbetslösheten och den havererade försäkringen är växande samhällsproblem. För att klara utmaningarna måste prestige och ideologiska låsningar kastas överbord.

Det är hög tid att sluta käbbla och börja leverera.