Ledare
Danielsson (9,45 %) stod dock redan överst på listan. Hans topplacering är därmed främst en bekräftelse på att väljarna ansåg att partiet hade satt rätt gubbe överst på listan.
Aleksander Gabelic vann Socialdemokraternas kamp om kryssen. Gabelic, som petades långt ner på vallistan av sitt parti, nådde emellertid bara upp till 3,16 procent av rösterna. Louise Malmström från Norrköping blev tvåa. Partiets listetta Johan Löfstrand hamnade först på tredje plats.
Norrköpings folkpartist Mathias Sundin bedrev en uppmärksammad personvalskampanj. Trots ett ivrigt knackande på dörrar och stor synlighet i media skrapade Sundin endast ihop 3,29 procent. Han fick stryk med god marginal av Folkpartiets listetta Karin Granbom Ellison.
Bästa tvåa i krysskampen blev Karin Jonsson (C) från Norrköping. Hon drog ihop 4,88 av rösterna. Norrköpingsmoderaten Gunnar Axén tillhör den magra krets av riksdagsledamöter som hamnade högre på personkrysslistan än på den vallista som partimedlemmarna röstade fram. Axén hade med sina 1, 71 procent näst bästa resultat efter Gunilla Carlssons 5,69 procent.
Nästa val sänks spärren i personvalet till 5 procent. I årets val klarade endast Staffan Danielsson, Gunilla Carlsson och Kristdemokraternas listetta Yvonne Andersson (6,70 %) att nå högre än så.
Ungefär två tredjedelar av väljarna struntade i att personrösta. Det finns ett antal tänkbara förklaringar till ointresset. Väldigt många väljare känner inte igen de politiker de ska rösta på. Det är också troligt att den höga spärren på 8 procent får många politiker att avstå från påkostade och ansträngande personvalskampanjer.
I nästa val blir spärren mer mänsklig. Det borde sporra fler kandidater att försöka bli mer välkända och till satsningar på rejäla personvalskampanjer. Det behövs. Personval sätter sprutt på demokratin.