Den japanska katastrofen har flera olika dimensioner. Situationen vid de skadade kärnkraftsreaktorerna skapar särskild ångest och oro. Haverierna vid kärnkraftsverken i Harrisburg och i Tjernobyl har lärt världen vad som kan hända när den tyglade kraften sliter sig loss. I Japan är hot om radioaktiv strålning laddade med trauman från 1945. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var humanitära och sociala katastrofer av en ofattbar magnitud.
Ledare
I centrum för många japaners uppmärksamhet står dock just nu den omedelbara överlevnaden. Uppgifterna varierar stort. Men det står klart att tusentals människor har mist sina liv i jordbävningen och i tsunamin. Många av de överlevande i de mest drabbade delarna av landet utsätts för svåra prövningar. Brist på mat, vatten, el, logi och värme kan snabbt kräva fler offer.
En del av infrastrukturen har slagits ut. Vägar och järnvägar har spolats bort. Mängder med byggnader har raserats. Självklara saker i ett rikt och välorganiserat land som Japan finns plötsligt inte. Mataffärer står tomma även i huvudstaden. En fjärdedel av Japans energiförsörjning har försvunnit. Elen kommer att ransoneras vilket slår hårt mot industrin även i oskadda områden i Japan. Vattenförsörjningen är svårt skadad. Ekonomin skakar i sina grundvalar. Risken för en börskrasch skrämmer regeringen och finansmarknaden lika mycket som rädslan för nya jordskalv gnager i varje japan.
Den japanska katastrofen sänder ut chockvågor över hela världen. Japan är en vital del av den rika industrivärlden. Bedömare varnar för en nedgång i världsekonomin. Många svenska företag är verksamma i, och handlar med Japan. Tsunamin i Japan kan komma att ha effekt på arbetsmarknaden i Sverige.
Förmodligen påverkas också den svenska kärnkraftsindustrin av de nödlägen som drabbat flera japanska reaktorer efter jordbävningen. Kraftiga jordbävningar och tsunamis står inte på listan över tänkbara hot mot svenska kärnkraftverk. Ingen kan dock räkna bort i dag oväntade händelser som skulle kunna orsaka haverier i Sverige.
Leif Pagrotsky (S) har en bakgrund som energiminister. I ett inlägg på sin blogg (13/3) skriver han om svenska erfarenheter av just oväntade händelser: "Det är det oväntade som är svårast att förbereda och som kan vara allvarligast. Så har det varit hos oss. När Barsebäck var avstängt nästan hela 2005 var det för att personalen hanterade klara varningssignaler med en nonchalans som gjorde att myndigheterna i chock stängde hela verket för lång tid. De allvarliga säkerhetsöverträdelserna i Forsmark övergick i sin systematik allt vad någon myndighet hade kunnat föreställa sig. (--) Ingen hade väl heller förstått hur lätt det var för utomstående att ta sig in till verket förrän en grupp demonstranter mycket enkelt klättrade över det obevakade hönsnätet som skulle skydda Forsmark mot terrorattacker".
Japans sak är mycket svår.
Den är också på många sätt vår.