Kvart över tio i går förmiddag steg utrikesminister Carl Bildt, Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Socialdemokraternas utrikespolitiker Urban Ahlin in på pressrummets scen i Rosenbad. "Det överensstämmer inte med dagens anda att recensera debatten som varit", sa Bildt med sitt typiska småleende när han fick frågor om hur mycket regeringen anpassat sig till Socialdemokraternas krav på marint anknutna inslag i nästa trupp som ska sändas till Libyen.
Ledare
Det var en bra och till stämningsläget illustrativ presskonferens.
Jag var där.
Regeringens fyra partier, Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om den Libyenproposition som läggs på riksdagens bord i dag. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna bildar parlamentarisk opposition.
Carl Bildt redogjorde lugnt och sakligt för de militära inslagen i propositionen. Åsa Romson redogjorde tungt och stabilt för de humanitära inslagen i propositionen. Urban Ahlin redogjorde engagerat och smått polemiskt för Socialdemokraternas (avgörande) inslag i propositionen.
Mot bakgrund av allt som förevarit under de senaste veckorna så gjorde Urban Ahlin trots allt en stadig och stabil insats. Han är en skicklig politiker. Inget snack om den saken.
I sak innehåller propositionen det förväntade. Fem Jas Gripen plan (varav ett i reserv) ska användas för spaningsverksamheter av alla de tänkbara slag. En mindre styrka militära sjömän ska tjänstgöra som bordningssoldater på ett av fartygen som redan finns på plats. I ett tidigare skede har S sagt nej till flygplan. I ett tidigare skede har Bildt ironiskt avfärdat förslag om marina stridskrafter. Båda har fått jämka sig; ge och ta. En klassisk kompromiss.
Likt Kungen kan S nu vända blad och gå vidare. Håkan Juholt har haft en pärs. Nu landar han på fötterna. Skulle det bli aktuellt med ytterligare förlängningar av det Libyska uppdraget så kommer Socialdemokraternas partiledare att hålla i processen med järnhand. Lita på det.