Jan Björklund - ett kontrollfreak
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Som jag ser det borde statens kontrollbehov i huvudsak ha stillats med de utbyggda mätningarna av elevernas resultat som redan är beslutade. Skriftliga, "betygsliknande" omdömen från årskurs 1, nationella prov i årskurs 3 och betygsättning tidigare än i årskurs 9 är i allt väsentligt rimliga och riktiga förändringar. Varje elevs rätt till en god utbildning kräver regelbundna uppföljningar av vad de faktiskt lär sig i skolorna. Men "hur" de lär sig bör staten avstå från att reglera. Obligatoriska och likalydande timplaner för alla skolor är ett av Björklunds allra sämsta förslag. Tidsåtgången i olika ämnen skiftar från elev till elev. Skolor som kan visa papper på att alla elever följt de centrala timplanerna i varje ämne blir förvisso välsignade av statens Skolinspektion. Men enskilda elever kan likafullt lämna skolorna utan tillräckliga kunskaper. Staten borde koncentrera sin kontroll till elevens kunskapsutveckling; inte till hur skolorna klarar den formella byråkratin. Det har blivit en del politiskt ståhej om den nya skollagens förbud för godkända elever från gymnasiet att bättra på sina betyg genom studier på Komvux. Oppositionen rasar mot förslaget. Jan Björklunds hållning är dock försvarbar. Komvux ska i första hand vara till för lågutbildade och outbildade. Många ungdomar drar ut onödigt länge på sina studier. Elever som klarat av gymnasiestudierna ska gå vidare mot högskolor eller arbetsliv så snabbt som möjligt. De ska inte hänga sig kvar i den gymnasiala miljön längre än nödvändigt. Regeringen vill att Skolinspektionen ska få vassare verktyg mot skolor som inte lever upp till statens krav. Det positiva med dessa förslag är att inspektionen ges lika möjligheter att ingripa mot skolor med offentliga och privata huvudmän. Det negativa är risken att Skolinspektionen i sin jakt på syndare att bötfälla lockas att gå den enkla vägen; brister i timplanen blir viktigare än elevernas kunskaper och utveckling. Och så var det, det här med maten. Mina känslor splittras mellan förtjusning och förfäran inför kommande domstolsförhandlingar om skolmatens fetter, kolhydrater och vitaminhalter.