Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Jäkelskap och samsyn

Valrörelser är spännande och intressanta. Inget snack om den saken. Politiker som vill bli valda och omvalda får visa vad de går för ute på fältet.
Efter valet är politikernas uppdrag att visa vad de går för i parlamentets tjuv- och rackarspel. Valrörelser i all ära som sagt. Men det är nu som politikens agnar sållas från vetet.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2010-09-30 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ledare
I det oklara läge som uppstått är det de valda representanternas ansvar att se till att Sverige kan regeras på bästa möjliga sätt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt prövas hårt. Besvikelsen över den förlorade majoriteten måste snabbt städas undan. Hans mission är att genom förhandlingar och inviter säkerställa att regeringens viktigaste förslag överlever riksdagens voteringar. Reinfeldt bedriver ett slags tvåfrontskrig. Dels måste han se till att den egna alliansen - med tre röstförlorande småpartier - hålls vid regeringsdugligt mod. Dels måste han finna samsyn med Miljöpartiet och/eller Socialdemokraterna på några strategiska områden.

Oppositionen har det heller inte så lätt. Resultatet blev avgjort sämre för de rödgröna i koalition 2010 än vad det blev i valet 2006 då de mötte väljarna som enskilda partier.

n n Oppositionens klassiska roll, i alla parlament och i alla tider, är att jäklas med regeringen. Inte för jäklandets egen skull. Jäklandets avsikt är att få största möjliga genomslag för sin egen politik.

Så som riksdagens majoritet nu ser ut är det effektivaste sättet att jäklas med regeringen att gå fram med samlade rödgröna motförslag till regeringens propositioner. Det ger SD chansen att ansluta sig till/hota att ansluta sig till de rödgröna i voteringarna. Vilket bäddar för Reinfeldtska nederlag i riksdagen. Ur ett annat perspektiv är ett sådant agerande inte särskilt smart. Faller regeringen så är det svårt att på kort sikt se något annat regeringsalternativ som skulle kunna styra med majoritet. Oppositionens politiska genomslagskraft behöver inte alls gynnas av ett möjligt sammanbrott för regeringen. Förhandlingar i enskilda frågor kan ge oppositionen ett betydligt större inflytande.

De tre rödgröna partierna bör därför utan sura miner ge varandra friheten att göra uppgörelser med regeringen i skilda sakfrågor. Mona Sahlin och Maria Wetterstrand har inget opinionsstöd att vinna på fyrkantig och rigid oppositionspolitik. Att t ex motsätta sig att de stridande trupperna i Afghanistan får ambulanshelikoptrar hade varit ansvarslöst. Det finns ett stort värde i att riksdagens två största partier har en samsyn i viktiga utrikes- och försvarspolitiska frågor.

Det är ännu för tidigt att säga något bestämt om det rödgröna samarbetets framtid. Varje parti är i full färd med att utvärdera den rödgröna koalitionens svagheter och förtjänster. Riksdagsgruppernas agerande denna höst kommer att ha stor betydelse för samarbetets framtidsutsikter.

n n För min egen del skulle jag inte gråta blod om de rödgröna steg för steg frigör sig något från varandra.

Läs mer om