Apoteksmonopolet i Sverige sjunger på sista versen.
I regeringskansliet sitter en apoteksmarknadsutredare och klurar på hur villkoren och reglerna ska se ut på den nya apoteksmarknaden.
I Norge domineras apoteksmarknaden numera av tre stora, internationella företag. Apoteken har blivit många fler. Ökningen av försäljningsställen har varit störst i städerna. Men även ute på landsbygden har det öppnats flera nya apotek.
Apotekens sortiment har samtidigt breddats. Egen- och självvårdsprodukter har blivit fler i butikerna. Försäljningen av "feel-good tjänster" har också ökat markant. Det statliga företaget Apoteket AB gör vad det kan för att anpassa sig till den nya situationen. Som "klubbmedlem" i Apoteket erbjuds man till exempel rabatterade varor och man inbjuds till särskilda "klubbkvällar" där specialister föreläser om kundanpassade ämnen som till exempel åldrande. Apotekets omorganisation ger en föraning om vad vi har att vänta oss när marknaden av/omregleras om ett par år. Som apotekskunder kan vi se fram mot en förbättrad tillgänglighet och en mer utvecklad service. Vi kommer att snabbt och effektivt kunna hämta ut de mediciner som läkarna förskrivit åt oss. Öppettider och leveransmetoder kommer att anpassas till kundernas bekvämlighet och behov. Den mest kritiska delen av apoteksmarknadsutredarens uppdrag handlar om läkemedlens framtida prissättningsmodell. Utbudet av läkemedel är mycket stort. Socialstyrelsen bedömde nyligen i en analys att skattesubventionerna av läkemedel kommer att öka under de kommande åren, från dagens cirka 19 miljarder kronor till ungefär 23 miljarder kronor framåt år 2011. De flesta läkemedels lönsamhet avgörs av huruvida Läkemedelsförmånsnämnden beslutar om att läkemedlet ska subventioneras eller inte. I läkemedelsföretaget Pfizers nyhetsbrev "Forum" (november 2007) argumenterar företaget för att den svenska prissättningsmodellen ska bevaras. De varnar för en utveckling där varje apotek ska ges rätten att förhandla om priser och rabatter direkt med läkemedelsföretagen. Ur företagets perspektiv är den hållningen såväl begriplig som självklar.Ett (1) beslut i Läkemedelsförmånsnämnden gäller för hela Sverige. I jämförelse med att behöva förhandla om priset med flera hundra småapotek är givetvis dagens statliga modell mycket gynnsam för företaget. Men man kan inte utesluta att det även finns spår av allmänintresse i argumenten från Pfizer. Med en decentraliserad prissättningsmodell skulle priser och utbud säkerligen komma att skilja sig åt mellan olika delar av landet. Dessutom, skriver Pfixer i sitt nyhetsbrev så "kommer Apoteken att kunna kapa åt sig större marginaler utan att det medför någon ökad patient- eller samhällsnytta och priserna kommer knappast att bli lägre för patienterna". Å andra sidan är det ju inte självklart att patientnyttan gynnas av att marginalerna (vinsterna) hamnar hos läkemedelsföretagen iställlet för hos apoteken... Ska den kommande apoteksreformen bli till nytta och glädje för kunderna som nyttjar deras tjänster så krävs ett väl avvägt regelverk som inte driver upp vare sig priser eller subventioner på läkemedlen.Regelverket måste vara så utformat att det gör det intressant att driva apoteksbutiker samtidigt som det även fortsättningsvis ska vara intressant för läkemedelsföretagen att marknadsföra de bästa läkemedlen på den svenska marknaden. Skall dessa båda mål kunna uppnås så krävs det framförallt att kunderna i hela Sverige betraktar apotekens utbud av varor och tjänster som så pass hälso-intressant att de vill spendera sina pengar i butikerna.