Ingenjör Ferms småsunda konservatism
Måste alla gymnasieelever läsa likadana matematikkurser för att kunna skaffa sig bra och långa yrkesliv? Jag tror inte det. Måste alla grundskoleelever bli godkända i exakt samma antal ämnen för att få bra och intressanta liv? Jag tror inte det. Måste alla gymnasieelever bli behöriga för högskolestudier för att bli bra och aktiva samhällsmedborgare? Jag tror inte det. Har Anita Ferm lagt fram ett bra förslag till ny gymnasieskola? Jag tror det.
Anita Ferm lämnade över sin utredning till utbildningsminister Jan Björklund i måndags.
Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX
Det är inget progressivt och radikalt förslag hon har lagt. Snarare bär hennes utredning realkonservativa drag. Hon har granskat verkligheten och lagt sina förslag så nära verkligheten som möjligt. I en intervju hörde jag t ex Anita Ferm konstatera att bara sex av tio gymnasieungdomar når upp till målen i matematikkurserna. Så har det varit i många år. Men målen har ändock inte ändrats. Med civilingenjörens blick för rationella flöden och processer föreslår nu Anita Ferm att målen för matematikundervisningen ska "anpassas" till de olika gymnasieprogrammens målgrupper. Visst är det konservativt; inget snack om den saken. Men frågan är om dagens progressiva hållning - alla kan bli godkända i allt samtidigt - har så mycket att yvas över? Fyra av tio som inte når upp till målen i matematik är inget vidare värst resultat. Det är svårt att veta, men med bättre undervisning i grundskolan och med mer målgruppsanpassad undervisning i gymnasiet kan kanske resultaten i matematik höjas till åtta av tio som når målen? Däremot är det lätt att veta att det måste vara något fel på en gymnasieskola som år efter år håller sig med utbildningskurser där 40 procent av eleverna inte hänger med i undervisningen. Jag tror därför det är bra om de progressiva skolingenjörerna tar sig en liten tankepaus. Konservatism i små doser har ingen dött av.