"Det här är den värsta kris vi varit med om", sa IF Metalls ordförande Stefan Löfven när han i går presenterade det "krisavtal" som IF Metall tecknat med ett antal stora arbetsgivarorganisationer.
Det centrala avtalet öppnar för lokala överenskommelser om permitteringslöner. På de företag där det är möjligt och lämpligt kan medarbetare bli "lediga" från jobbet utan att för den sakens skull varslas om uppsägning. Företagets insats är att fortsätta betala löner till de anställda. Medlemmarnas insats är att avstå från upp till tjugo procent av sin faktiska lön. Det ekonomiska utfallet för den enskilde ska överstiga vad han/hon i stället skulle ha fått i a-kasseersättning.
Det är ett unikt avtal på dagens arbetsmarknad. Permitteringslöner var ganska vanliga företeelser förr i tiden. Men modellen övergavs eftersom den ansågs försvåra en sund omställning i arbetslivet. Risken med permitteringslöner är att de binder folk och pengar till företag och branscher som ohjälpligt är på dekis.
Lejonparten av dagens svenska industri är emellertid frisk och konkurrenskraftig. Det är den globala finanskrisen som orsakat tvärstopp på marknaderna. När det vänder upp igen talar det mesta för att svensk metallindustri kan hävda sig mycket bra i konkurrensen.
n n Därför är "krisavtalet" sunt och riktigt. IF Metall befäster sin ställning som ledande fackförbund.
Och industriföretagen visar stort ansvar för såväl sina medarbetare som samhällsutvecklingen i stort. Nu är det upp till regeringen att visa motsvarande vilja till ansvar och satsningar på vuxenutbildning och företagsförlagd vidareutbildning.