Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Hon är medelklassens advokat

Lotta Fogde var tidigare statssekreterare hos Leif Pagrotsky på Näringsdepartementet. Hon blev känd för några år sedan när dåvarande statsministern Göran Persson tvingade henne att välja mellan sitt engagemang för Nej-sidan i folkomröstningen om EMU och sitt politiska jobb i regeringskansliet. Fogde valde jobbet.

Norrköping2008-05-03 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men när s förlorade regeringsmakten 2006 fick Lotta Fogde och alla andra politiskt anställda socialdemokrater lämna Rosenbad. Sedan dess drar sig Fogde fram som fristående kolumnist i Dagens Nyheter och som återkommande skribent i s-tidskriften Tiden. I senaste numret av Tiden skrev hon en konkret och uppkäftig artikel om socialdemokraternas relation till storstadens (Stockholms) medelklassmänniskor. Anne-Marie Lindgren är utredningschef på Arbetarrörelsens tankesmedja. Sedan en tid tillbaka skriver Lindgren veckoanalyser varje fredag på tankesmedjans hemsida. I går analyserade Lindgren socialdemokratins förhållande med medelklassen. Intressant nog landade Lindgren i helt andra slutsatser än vad Lotta Fogde gjorde i Tiden. Anne-Marie Lindgrens tes är i sammanfattning att det egentligen inte finns några särskilda "medelklassfrågor". Man måste börja i "rätt ända" i politiken, hävdade Lindgren: "Rätt ända är inte att först fråga vad som är medelklassens speciella intressen. Rätt ända är att identifiera vad som med utgångspunkt i socialdemokratiska värderingar är utmaningarna i dag. Då hittar man sådant som den allt osäkrare arbetsmarknaden - och den är osäker också för medelklassen. Man hittar de växande klyftorna i samhället - och de hotar tryggheten också för medelklassen. Man hittar skolan - där hög kvalitet på alla sätt är ett intresse för medelklassen. Man hittar den demografiska utvecklingen, alltså fler äldre - och varför skulle medelklassen vara ointresserad av sådana satsningar på äldreomsorgen som gör att man slipper oroa sig för sina gamla föräldrar?" Lotta Fogde pekar däremot ut ett antal frågor där de stora medelklassgrupperna i storstaden har specifika attityder och livsvillkor som socialdemokratin måste visa att man förstår och respekterar. Hon skriver att de "känner sig kapabla att göra egna val och ta visst eget ansvar" och vill inte bli "straffade för ökande realinkomster och exploderande fastighetsvärden". Mona Sahlin bör, skriver Lotta Fogde, göra klart att "hon inte tänker höja några löneskatter", att hon vill "slå fast brukarrättigheter och prioritera kvalitet" i välfärdsverksamheterna, inte ställa bilförares och kollektivtrafikresenärers intressen "mot varandra" i stadstrafiken, och att "skatteavdraget för hushållsnära tjänster ska vara kvar tills hela tjänstesektorns skattevillkor setts över." Enligt Lotta Fogde har medelklassens väljare stor tilltro till den socialdemokratiska välfärdspolitiken. Hon skriver att deras stöd för "de utsatta är starkt, men inte starkare än egenintresset". Dessa väljare är kort sagt, precis som andra väljare, inte benägna att rösta på socialdemokraterna om det innebär stora privatekonomiska uppoffringar för dem själva. Men om socialdemokraterna signalerar att de ser och förstår storstadslivets medelklassvillkor så talar mycket för att många av dem mer än gärna lägger sin röst på s. Fogde vill också se fler "välutbildade, toleranta och förändringsbenägna" medelklassmänniskor på s-partiets vallistor. Anne-Marie Lindgren har förstås rätt i att flera av de grundläggande samhällsfrågorna är lika viktiga för alla människor. Men Lotta Fogde har samtidigt rätt när hon argumenterar för hur oklokt det vore att stöta bort dessa i grunden närstående väljare p g a ideologiska blockeringar från förr och/eller från andra och mer glest befolkade delar av landet. Storstadspolitiken bör därför bli socialdemokratins viktigaste arena för förnyelse och omprövning inför nästa riksdagsval.
Läs mer om
Norrköping