Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har startat ett forskningsprojekt om "Konkurrensens konsekvenser - vad händer med svensk välfärd"? Projektet presenterades vid ett seminarium i Stockholm i går.
Jag och drygt 200 personer till var där.
Ledare
Det var ett härligt möte. Nästan alla intressen och aktörer satt i samma sal och tog del av forskarnas beskrivningar av problem och möjligheter som SNS vill föra en dialog om under de kommande åren. Det är en angelägen uppgift som SNS tagit på sig. Det är viktigt att följa upp och utvärdera stora samhällsförändringar.
I sammanfattning är det detta som saken gäller:
Under de senaste tjugo åren har den svenska välfärdsmodellen förändrats radikalt. Privata utförare inom vård/skola/omsorgssektorerna har släppts fram i stor skala. Samtidigt har elevers, föräldrars, patienters och omsorgstagarnas möjligheter att välja mellan olika leverantörer ökat dramatiskt. Utvecklingen kan ses som en syntes av den tidigare hårda konflikten mellan nyliberala krav på privatiseringar och den traditionella socialdemokratins vakthållande av offentliga välfärdsmonopol. Syntesen är en förmodligen världsunik mix av offentliga och privata drivkrafter. Regelrätta privatiseringar har i allt väsentligt hållits borta. (Ett resultat av friskolereformen var t ex att de gamla privatskolorna fick lägga ned) Den stora och växande mängden av privata välfärdsföretag erbjuder tjänster som svarar mot en skattefinansierad efterfrågan. Det politiska systemet sätter enväldigt prislappar på tjänsterna. Ett grundskoleår kostar si. Ett besök på en vårdcentral kostar så. Människor som väljer den ena eller andra skolan eller vårdcentralen har med sig ersättningen när de kliver in genom dörren till den leverantör som de valt. Företag med god effektivitet, hög kvalitet och stort kundtycke kan generera ekonomiska vinster inom systemets ram.
Frågan gäller nu om denna samhällsförändring har varit mer positiv än negativ; eller mer negativ än positiv? En viktig sak med SNS forskningsprojekt är att det problematiserar frågan om samhällsnytta kontra individnytta.
Jag har ett mer praktiskt/politiskt än akademiskt intresse i de här frågorna. Jag har haft förmånen att vara samtida med den epok i svenskt samhällsliv som SNS granskar. Dels har jag varit riksdagsledamot och kommunpolitiker och jag är politisk redaktör inom den socialdemokratiska sfären. Dels har jag varit aktiv inom privat missbruksvård, engagerat mig i privata sjukvårdsföretag och haft flera olika roller och uppdrag inom friskolesektorn.
Det är verkligen hög tid att göra en bred och nationell avstämning av vad som har varit bra och mindre bra med valfrihet och konkurrens inom den skattefinansierade välfärden. Vi behöver komma in i andra andningen. Skapa bättre regelverk som verkligen gynnar kvalitet och resultat och som effektivare än i dag stoppar verksamheter som inte håller måttet. Skapa nya ersättningssystem som är flexibla och kostnadspressande. Skapa öppna och rättvisande jämförelser mellan alla olika former av skattefinansierade verksamheter.
Alla var inte överens med alla på SNS mötet i går. Långt därifrån. Det var det som gjorde mötet så härligt. Några få var mycket missnöjda med anslaget i SNS forskningsprojekt. Det ansågs här och där att studieförbundet intagit en alltför kritisk attityd till de privata företagen. Någon jag talade tyckte tvärtom att SNS gullade med "välfärdskapitalisterna". De flesta av oss i den mångfacetterade publiken var nog både lite nöjda och lite missnöjda.
n n Vilket är en alldeles utmärkt plattform att bygga en fortsatt dialog på.