Fredrik Olovsson är riksdagsledamot (S) från Katrineholm. Han skriver veckans första inlägg i Folkbladets Sommardebatt om arbetslösheten.
Ha vi råd att arbeta? Med 400 000 arbetslösa finns det skäl att ställa samma fråga som f d finansministern Ernst Wigforss gjorde för 80 år sedan.
Precis som på 30-talet slår arbetslösheten hårt mot dem som drabbas av den. Nu liksom då innebär den att hela samhället förlorar när arbetskraft går sysslolös. Med tanke på vilka konsekvenser som 30-talets ekonomiska utveckling fick för Europa borde det även stå klart för alla att hög arbetslöshet dessutom är väldigt farligt. Precis som då är arbetslöshet och klyftor en bra grogrund för fascism, extremism och nationalism. Grupp ställs mot grupp, människa mot människa,
I Sverige har regeringens politik mot arbetslösheten varit misslyckad. Trots att regeringen gärna pratar om jobben så är väsentligt fler arbetslösa efter snart 7 år med Reinfeldt och Borg vid rodret. När Dagens Nyheter gick igenom hur insatserna för fler jobb har fungerat så är det bara någon enstaka som har haft effekt. Då ska man veta att det vräkts ut hundratals miljarder kronor på detta under tiden, framförallt i form av olika skattesänkningar och avdrag. Men det blev inte jobb för det.
Tvärtom har 70 000 svenskar varit arbetslösa i mer än två år och över 30 000 har man låst in i FAS 3. När allt fler blir utan jobb passar man dessutom på att dra ner på högskoleplatserna och planerar en rejäl besparing på gymnasieskolan. Man kan nästan höra Wigforss igen. Ha vi verkligen råd att lära mer?
Svaret är förstås att vi har råd.
Men det är inte jobbskatteavdraget 5,6 eller 7 som kommer att ordna jobben. Lika lite som att låna till nya sänkningar av bolagsskatten.
Det gör vi istället genom att förbättra skolan så att klasserna blir mindre. Genom att höja kvalitet och kunskapskrav i gymnasieskolan och att se till att fler får plats i högskolan. Det är genom att utbilda till alla de jobb - uppemot 80 000 - som idag inte besätts för att företagen inte hittade rätt kompetens.
Genom att det byggs fler bostäder och att det finns fungerande järnväg som gör det möjligt att flytta och pendla till jobb. Men också genom att de som idag låses in långtidsarbetslöshet får riktiga jobb i kommuner, föreningar och bidrar till vår gemensamma välfärd. Så som vi socialdemokrater skissar det i vår senaste skuggbudget.
Har vi inte råd med mer kunskap och fler jobb har vi inte råd med mycket annat. Det är bättre att vi investerar i jobb, i människor och i vårt samhälle än att fortsätta sänka skatterna.