Lars Stjernkvist (S) är kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Fredrik Bergqvist (M) är oppositionsråd. Häromkvällen var båda två på Matteusgården för att diskutera hur det är att bli gammal i Norrköping. En intressant fråga som kom upp till diskussion var om Norrköpings kommun borde sluta med upphandlingar av äldreomsorg?
Jag var där.
Edvard Unsgaard som tidigare bl a har arbetat som reporter på Ekot inledde diskussionen. Unsgaard har nyligen givit ut boken "När Amelia behöver hemtjänst". I boken intervjuar han kända och okända svenskar om hur de tänker om sin ålderdom. Dessa förväntningar jämförs med vad han fått fram om kommunal ädreomsorg. Det finns ganska stora skillnader mellan förväntningar om trygghet och självstyre och den kommunala organisationen för äldreomsorg.
De allra flesta gamla sköter sig själva högt upp i åren. Då finns ingen större skillnad mellan unga och gamla vad gäller kommunens ansvar för deras trygghet och frihet. Det är när den egna kraften inte längre räcker till som kommunen har en viktig och avgörande roll. För dem som behöver särskilt boende eller stora hemtjänstinsatser i kommunal eller upphandlad verksamhet är valmöjligheterna begränsade. Vare sig kommunen eller de upphandlade verksamheterna ger något större inflytande till den enskilde. Upphandlingar av sådant som äldreomsorg har också ofta den baksidan att de pressar pris och kvalitet på ett trygghetsminskande sätt.
På mötet frågade jag Stjernkvist och Bergqvist om inte Norrköping kunde gå före; avskaffa upphandlingar för att i stället införa en egen modell av valfrihet där de äldre som behöver hjälp själva får bestämma vilket företag eller förvaltning som ska stå för hjälpen? De nappade på förslaget. Med ett handslag lovade de varandra att göra ett gemensamt försök.