Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Han kan gå hela vägen

Demokraterna i USA har genomfört en rafflande och spännande primärvalskampanj. Efter 100-tals valmöten, mer än 20 debatter och sedan nästan 35 miljoner människor röstat står senator Barack Obama som segrare. I delstaten Montana skaffade han sig det nödvändiga antalet delegater för att bli utsedd till demokraternas presidentkandidat.

"Har förutsättningar att bli en bra president". Foto: Charles Dharapak/Scanpix

"Har förutsättningar att bli en bra president". Foto: Charles Dharapak/Scanpix

Foto: Charles Dharapak

Norrköping2008-06-05 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ledare
Om senator Hillary Clinton vunnit hade hon blivit den första kvinnliga presidentkandidaten för ett stort parti i USA. Nu skrivs i stället ett annat historiskt ögonblick in i historieböckerna. Barack Obama är den första svarta presidentkandidaten som blir nominerad av något av de två stora partierna. Kan Barack Obama gå hela vägen till Vita Huset? Omöjligt är det inte. Hans motståndare John McCain är en tuff rival. Vi kan se fram mot en valkamp där ungdom (Barack Obama är 46 år och relativt politiskt oprövad) ställs mot erfarenhet (John McCain är en 72-årig veteran med långa erfarenheter från såväl politik som krigsfångeläger i Vietnam). Republikanerna har suttit vid makten i åtta år. Det talar för demokraternas Barack Obama. Ledmotivet i hans primärvalskampanj - "Det är dags för förändring!" - kommer att fungera minst lika bra mot John McCain som vad det gjorde mot Hillary Clinton. Behovet av inrikespolitiska förändringar är stort i USA. Många amerikaner är tungt skuldsatta. Konsumtionen har under flera år hållts uppe genom ett omfattande system av mer eller mindre amorteringsfria lån för köp av bilar, hus och försäkringar. Staten har pumpat in kraftiga doser av skatterabatter i ekonomin. Men nästa president kommer inte att komma undan med enbart kosmetiska åtgärder inom den ekonomiska politiken. John McCain kommer givetvis att göra allt han kan för att distansera sig från den sittande Bush-administrationen. Det var ingen slump att han i sitt första riktiga angrepp på Barack Obama lanserade sig själv som den verkliga och trovärdiga förnyaren av amerikansk politik. Men frågan är om han lyckas sälja in sig som något annat än "fyra år till" av Bush-politik? Hans agerande under de senaste åren visar att han vid omröstningar i senaten gjort gemensam sak med president Bush vid i stort sett alla tillfällen. USA:s krig i Irak kommer säkert att bli en viktig del av valkampen mellan McCain och Obama. Men beroende av hur kriget utvecklas under de närmaste månaderna och med hänsyn taget till vad som händer i Afghanistan, i Iran, i Israel/Palestina och på den "allmänna terroristfronten", så är det svårt att sia om vilken kandidat som kommer att vinna mest på det utrikespolitiska slagfältet. Barack Obama måste å sin sida inta en mer presidentlik attityd i utrikespolitiken. USA är en stormakt med ekonomiska och militära intressen i hela världen. I delar av valkretsen har Obama stora fördelar av att ha röstat nej till kriget i Irak.Men som president får han ta över ett pågående krig som inte kan avslutas hur som helst. John McCain är känd som en militär hök. Hans valrörelse kommer säkert att vara garnerad med antydningar om att vem som helst kan starta ett krig men för att avsluta ett krig på ett hedersamt sätt krävs en erfaren tuffing som har luktat krutrök. Vallokalsundersökningarna från demokraternas primärval visar tydligt på Barack Obamas svårigheter att attrahera några av partiets viktigaste väljargrupper; lågutbildade vita arbetare och spanskamerikaner. Utan enträget och nära stöd från Hillary Clinton lär det därför bli mycket svårt för Obama att mobilisera demokratiska väljare i tillräckligt stor omfattning. Clinton är för Obama ungefär för vad LO är för socialdemokraterna i Sverige. Under de närmaste dagarna får vi säkert veta hur Clinton och Obama kommer att agera för att samla ihop partiet efter deras tuffa och utdragna tvekamp. Fram tills dess får vi glädjas över Barack Obamas nominering. Han har förutsättningar att bli en bra president för USA och en bra makthavare i vår ständigt oroliga värld. Jag hoppas att han får chansen att visa vad han går för redan i januari 2009.
Läs mer om