Halvfärdigt och svävande om nya betygssystemet
Foto: Marc Femenia / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det horisontella strecket ska användas för att markera att en elev inte har deltagit i undervisningen i så pass hög grad att han/hon kan bedömas. Bokstaven F ska ersätta bokstäverna IG för de icke godkända eleverna. Bokstäverna A, B, C, D och E ska träda in i tjänst i stället för G, VG och MVG som avvänds idag. I de något större frågorna, som till exempel när den nya betygsskalan ska träda i kraft, lämnas däremot inga klara besked. Målsättningen är läsåret 2011/2012. Den politiska viljan att införa betygsskalan från och med årskurs 6 har förvandlats till en "inriktning" i regeringens proposition. "Flit ska löna sig", sa utbildningsminister Jan Björklund när han presenterade sitt förslag. Det har han förstås rätt i. Flit har väl vad jag förstår alltid lönat sig. Jag är säker på att de normalbegåvade elever som får MVG i dag är flitiga. Under mina egna tämligen få år i skolan var det siffror som gällde i betyget. Siffran 1 var sämst och 5 var bäst. Vad jag minns så speglade såväl ettorna som femmorna hyfsat väl de enskilda elevernas prestationer i skilda ämnen. Jan Björklund vill också att det ska bli "svårare att få högsta betyg" i skolan framöver. Statligt fastställda kriterier för betygen A, C och E ska arbetas fram. Det är väl inte mycket att säga om. Betygsinflation är lika illa som annan inflation. Socialdemokraterna har försökt få till en blocköverskridande uppgörelse om betyg och andra skolpolitiska frågor. Björklund har utåt och officiellt visat ett mycket svalt intresse för "essens" propåer. Jag tolkar emellertid Björklunds minst sagt halvfärdiga och svävande proposition som en indirekt invit till kommande samtal mellan regeringen och socialdemokraterna. Marie Granlund (s) sa för sin del i går att hon och socialdemokraterna accepterar den nya betygsskalan. Hon meddelade också att s inte motsätter sig regeringens inriktning om att flytta första betygstillfället från årskurs 8 och till årskurs 6. Något slags samsyn tycks därmed vara etablerad. Och det är bra. Elever och lärare har annat att göra än att vänja sig vid nya betygsmodeller varje gång en ny regering och/eller en ny betygstrend drar igenom skolvärlden. Betyg eller omdömen av något slag kanske är nödvändiga i vissa stadier i ungdomsskolan. Men betydelsen av siffror och bokstäver i olika kombinationer ska absolut inte överdrivas.