LEDARE: Hagfeldt & pensionerna

Sedan några år har Hagfeldt lämnat riksdagen. Numera lägger han en stor del av sitt politiska engagemang i lokalpolitiska frågor. Men han är fortsatt en engagerad debattör och propagandist för den borgerliga alliansregeringens rikspolitik. Regeringen sliter ont i pensionsdebatten. De genomförda sänkningarna av inkomstskatten för löntagare kan nämligen uppfattas som en skattehöjning för pensionärer. De tunga pensionärsorganisationerna PRO & SPF är missnöjda och driver kampanjer. Den socialdemokratiska oppositionen eldar på. Enligt dessa opinionsbildare är även pensionärerna värda skattesänkningar. Stefan Hagfeldt har försökt att hålla emot genom att hänvisa till de uppräkningar av inkomstpensionen som nu sker. Enligt Hagfeldt kommer pensionen att höjas med 4000 kronor i år och med 6000 kronor nästa år. Dessa uppräkningar kan dock inte regeringen ta åt sig äran för. Inkomstpensionerna påverkas av tillväxten i ekonomin. Grundantagandet är en tillväxt på 1, 6 procent per år. Blir tillväxten lägre sjunker inkomstpensionen. Blir tillväxten högre - som under de senaste åren - betalas mer pengar ut till pensionärerna. Det är dessa 4-6000 kronor som Stefan Hagfeldt skriver om i sina insändare. På Försäkringskassans språk kallas uppräkningen för följsamhetsindexering; pensionerna följer ekonomins utveckling. Men alla de pensionärer som inte haft några nämnvärda arbetsinkomster under sitt liv - företrädesvis "äldreäldre" kvinnor - har inte någon inkomstpension. De får istället en garantipension. Garantipensionen räknas upp i takt med prisutvecklingen - inte med den ekonomiska tillväxten. Under de senaste fem åren har priserna höjts marginellt medan tillväxten varit mycket god. För att få full garantipension måste man även ha bott 40 år i Sverige före sin 65-årsdag. En full garantipension är i år 2, 13 x prisbasbeloppet på 41 000 kronor. Vi talar alltså om en årsinkomst som ungefär motsvarar en månadslön för Försäkringskassans generaldirektör. Det är således bland garantipensionärerna som de s k "fattigpensionärerna" återfinns. Och de har inget att vinna på Hagfeldts 4-6000 kr/år i följsamhetsuppräkning. Inom alliansregeringen pågår nu en huggsexa om hur pengarna i höstens budget ska användas. Moderaterna förordar ytterligare sänkningar av inkomstskatten för löntagare, centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna medan kristdemokraterna och folkpartiet vill höja anslagen till de fattigaste pensionärerna. I ett uttalande i går öppnade statsministern för ett slags kompromiss. Enligt Reinfeldt finns det utrymme för att både sänka skatten för löntagare och att höja standarden för de fattigaste pensionärerna.Vi får väl hur det går vad det lider. Regeringen kommer hur som helst inte undan pensionsfrågan.Det finns moraliska, sakliga och politiska skäl att använda politiken för att förbättra situationen för pensionärerna. Moraliskt, eftersom är ovärdigt ett välfärdssamhälle att gamla människor ska släpa sig fram med bara korvören i portmonnän. Sakligt, eftersom pensionärernas antal gör deras köpkraft viktig för den ekonomiska utvecklingen. Politiskt, eftersom pensionärernas antal och röstbenägenhet i de allmänna valen gör dem till en politisk maktfaktor. Och vad tycker Stefan Hagfeldt att regeringen ska göra? Läs Folkbladets insändarsidor så får du veta. Håller du inte med honom? Fatta då pennan och skriv ett eget inlägg i Folkbladet.

Information till våra läsare

Ledare: Hagfeldt & pensionerna

På Folkbladets insändarsidor pågår en intensiv debatt om pensionärernas inkomster och skatter. Äras den som äras bör; det är i hög grad Stefan Hagfeldts (m) förtjänst att debattvågorna går så höga.