På Norrköpings fullmäktigemöte i måndags kväll var återigen lagen om valfrihet (LOV) uppe till blockskiljande debatt och votering. Med en rösts övervikt avvisade V, MP och S ett förslag om att införa LOV i Norrköping.
Det är märkligt.
Så som jag känner Norrköpings socialdemokrater har de inga större invändningar mot valfrihet under ordnade former. Vilket är precis vad LOV är.
Ledare
Lagen ger en god struktur för hur medborgare i behov av t ex hemtjänst, särskilt boende eller andra omvårdnadsinsatser ska kunna välja mellan godkända leverantörer av tjänsterna.
Kommunens övergripande och lagreglerade ansvar för verksamheterna påverkas inte av LOV. Det är lika starkt som tidigare. Kommunens ekonomiska kontroll drabbas heller inte negativt av lagen om valfrihet.
Jämfört med anbudsförfarandet innebör LOV klara förbättringar. Anbud skapar ryckighet och risker för s k fattigmanskontrakt där lägsta anbud alltid vinner upphandlingarna. Med LOV är priset som det är. Leverantörer kan enbart konkurrera med kvalitet som tilltalar de människor som är i behov av tjänsterna.
Det är en illa dold hemlighet att det är motståndet från Norrköpings Vänsterparti som styr i den här frågan. I längden är det dock ohållbart att ett parti i en koalition betraktar vissa frågor som sina "egna". Kommunstyret är att likna vid en regering med kollektivt ansvar. Olika partier har olika hjärtefrågor. Därför är det förstås självklart att alla måste vara beredda att ge och ta i budgetförhandlingar och i prioriteringsdiskussioner.
Lagen om valfrihet är emellertid en fråga av helt annan karaktär. Viljan att hindra Norrköpings medborgare från att kunna välja utförare i sådana personliga sammanhang som hemtjänst och omvårdnad är ett uttryck för en ideologisk tolkning som Vänsterpartiet i Norrköping gör. Ska man vara med och styra något så praktiskt som en modern och stor kommun som Norrköping så krävs förmåga att hantera gamla ideologiska trossatser med gott omdöme.
Lagen om valfrihet införs nu i allt fler kommuner. Det förstår jag. Det finns en växande förväntan från många medborgare om att kunna sätta en mer personlig design även på sådana tjänster som helt eller delvis finansieras av skattebetalarna. Denna förväntan bör mötas med en öppen hand från de styrande.
Idén om den offentligt finansierade välfärden förstärks när människor får chansen att styra över hur resurserna för personliga välfärdstjänster ska användas.
Nästa gång det blir aktuellt med en votering om lagen om valfrihet i Norrköpings fullmäktige hoppas jag att det finns en stor majoritet av ledamöterna som röstar ja. Vänsterpartiets ledamöter är självklart fria att rösta nej om de absolut vill. Deras nejröster bör då enbart gälla för dem själva. Och inte styra hela Norrköpings kommun.
Widar Andersson