LEDARE: Ge Jens vad han vill ha

Men besparingarna kommer inte av sig själva.De måste förhandlas och beslutas fram. I går förmiddag kallade Barn- och Ungdomsnämnden till presskonferens för att berätta hur de ska hämta hem de trettiotre miljoner kronor som inte längre behövs i grundskolan. Jag var där. Kommunal ekonomi kännetecknas framförallt av ryckighet och tvära kast. Skolor kännetecknas däremot av långsiktighet och kontinuitet.Jens Karlsson är rektor på Hagebyskolan. Han var med på pressträffen i går. På hans skola finns barn och ungdomar i tio årskurser - från förskoleklass till 9: ans avgångsklass. Många elever genomför hela eller större delen av sin grundskoletid på Hagebyskolan. Ur pedagogiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska perspektiv är det därför naturligt för Jens Karlsson att tänka och planera flera år framåt. Men som den kommunala ekonomin fungerar har Jens Karlsson nu bara några månader på sig att spara in nästan åtta miljoner kronor! Sex andra grundskolor ska i höst redovisa besparingar på mellan två och fyra miljoner kronor vardera. Ytterligare ett antal skolor ska fram med mindre besparingar - en halvmiljon där, några hundra tusen där. Det sjunkande elevantalet har inte slagit ner som en blixt från klar himmel. Jan Bouvin är grundskolechef i Norrköpings kommun. På pressträffen visade han att han har järnkoll på hur eleverna rör sig mellan årskurser och skolor. Jens Karlsson har lika bra koll på antalet elever i sin skolas tio årskurser. Men likafullt slår det väldiga sparbetinget ner som en bomb på de arma rektorerna ute på skolorna. Det måste inte vara på det här sättet. Elevantalet rör sig alltid lite upp och ner. Det kan inte vara omöjligt att ha ett ekonomi- och planeringsystem som är följsamt mot långsamma upp- och nedgångar. Jan Bouvin visade prognoser som sträckte sig fram till år 2017.Vissa delar av grundskolan ökar elevantalet, andra minskar. Hans uppskattning var att det runt år 2020 skulle vara ungefär lika många grundskoleelever som det var innan antalet började sjunka för några år sedan. Jens Karlsson från Hagebyskolan vill ha fleråriga budgetar som ger de lokala rektorerna möjlighet att parera upp och nedgångar på det sätt som är bäst för skolans långsiktiga utveckling av kunskap och trygghet. Bouvins faktaunderlag talar för att det mest rationella vore att ge Jens och hans kollegor vad de vill ha. Slå fast en ekonomisk ram för de kommande fem årens grundskola i Norrköping. Följ upp med regelbundna kunskapstester och med "nöjd-kund" undersökningar som mäter elevers och föräldrars trygghet och tillit. Överskott vissa år sparas för satsningar under sämre år. Kommunallagens krav på ettåriga budgetar och ständig balans i ekonomin kanske lägger hinder i vägen för ett sådant arbetssätt - jag vet inte säkert hur det är. Men i så fall får man väl runda lagen. En möjlighet är att sätta Norrköpings grundskola i ett bolag. Ett bolag skapar i sig vare sig mer pengar eller vackert väder. Men det ger en vettig struktur för långsiktigt, resultatinriktat och realekonomiskt förankrat pedagogiskt arbete.

Information till våra läsare

Ledare: Ge Jens vad han vill ha

Elevantalet sjunker i Norrköpings kommuns grundskolor. Under de kommande åren behövs färre lärare, färre skollokaler, färre skolluncher, färre skoskjutsar och färre elevassistenter. Det betyder att kommunens utgifter för grundskolan minskar.