LEDARE: Förädlad arbetslinje med några skavanker

När rådslagets förslag nu redovisas står vi av allt att döma i inledningen av en mycket djup lågkonjunktur. Finansminister Anders Borg rapporterade i går att regeringen nu bedömer att tillväxten i Sverige sjunker med 4, 2 procent i år. Arbetslösheten väntas stiga till 12 procent. Det omtalade "utanförskapet" har redan i år ökat med 39 000 personer meddelade SCB häromdagen. Mot denna dramatiska och oroande bakgrund är det inte helt lätt att lansera en ny arbetslinje där lönearbete genomgående beskrivs som "rätten, möjligheten och skyldigheten" att "ta sin del av ansvaret". n n På kort sikt behöver allt krut brännas i så vettiga stimulansåtgärder som möjligt för att i vart fall kunna dämpa arbetslöshetens ökningstakt. Men självklart kommer det bättre tider. Socialdemokraterna kommer därför att vad det lider ha stor nytta av sin självkritiska revidering av arbetslinjen. Österberg och Astudillo skriver: "Vi stod inte fullt ut för arbetslinjen. Kvaliteten blev för låg i delar av arbetsmarknadspolitiken. Begrepp som vuxendagis kom att beskriva innehållet i vissa åtgärder. Arbetsförmedlingen gavs inte tillräckliga resurser för att möta den höga arbetslösheten på ett effektivt sätt. Kontrollen inom a-kassan, med anvisningar till jobb och utbildning, var inte tillräckligt effektiv. Allt för många människor fastnade i en rundgång mellan åtgärder som inte ledde vidare, eller föll mellan stolarna då systemen inte samverkade." Den tidigare fixeringen vid mantrat "högst fyra procents öppen arbetslöshet", är den främsta förklaringen till arbetslinjens intellektuella haveri hos Socialdemokraterna. S-regeringen välsignade alla insatser - oavsett vad - som kunde få en arbetslös person att flytta från statistikkolumnen "öppet arbetslös" och till kolumnen "i åtgärd". Långtifrån allt som gjordes var dåligt. Men alltför många arbetslösa människor upplevde att de valsade runt i en evig och (för att citera S-rådslaget) "byråkratisk arbetslöshetsadministration". Det är en bra mycket bättre arbetslinje som S presenterade i går. Läs gärna hela rapporten på www.socialdemokraterna.se På ett par punkter har jag kritiska synpunkter. S föreslår - väl känt sedan tidigare - att ersättningarna från a-kassan ska höjas, avgifterna ska sänkas, kvalificeringstiden begränsas och att även försäkrade med höga löner ska få 80 procent av sin inkomst. Detta är gott och väl. Men en sådan generös och dyr försäkring måste vara tidsbegränsad. n n I rapporten sägs förvisso tydligt att a-kassan ska vara en "omställningsförsäkring från ett jobb till ett annat". Men om inget nytt jobb dyker upp, vad händer då? Socialdemokraterna borde våga ta steget ut och ange en fast tidsram för höga ersättningsutbetalningar. Min andra invändning gäller rapportens beskrivningar av tjänstesektorns roll på arbetsmarknaden. Väldigt många människor arbetar i privat och offentlig tjänstesektor. Och handen på hjärtat; många av jobben har relativt låga löner, obekväma arbetstider och ansträngande arbetsmiljöer. Jag tycker att S undviker att förhålla sig till verklighetens tjänstesektor. Österberg och Astudillo skriver att "det är högre upp i förädlingskedjan som de flesta framtidsjobben finns". Så kanske det är i en fjärran framtid. Men nu är nu. n n Förlåt mig, men det känns som om S har fastnat i en politiskt korrekt låtsasvärld. Städare, busschaufförer, undersköterskor, hemtjänstarbetare, receptionister, tidningsutdelare och personliga assistenter är där de är i "förädlingskedjan".

De utför viktiga och uppskattade arbeten. Vad är det för fel på det? S får se upp så att man inte ser på tjänstesektorn som när det gällde kravet på att minst hälften av varje årskull ungdomar skulle in på universitet. Den hälft som inte "förädlades" i högskolan glömdes liksom bort. Det vore dumt att upprepa det misstaget.

Läs hela jobbrådslagets slutrapport

Information till våra läsare

Ledare: Förädlad arbetslinje med några skavanker

I går presenterade Socialdemokraternas Luciano Astudillo och Sven-Erik Österberg en ny arbetslinje. Jobbrådslaget inleddes kort efter valförlusten 2006; mitt i en brakande högkonjunktur.