Slutsatsen är entydig. Invandring har en positiv effekt på de studerade ländernas ekonomier. För samtliga undersökta länder hamnar den samhällsekonomiska vinsten i genomsnitt på 3 000 euro per år och hushåll. I Sverige handlar det om cirka 100 euro i överskott.
OECD slår samtidigt fast att Sverige, med relativt sett många nyanlända, kan generera betydande vinster på att minska arbetslösheten bland utrikesfödda. Detta har länge varit ett av Juseks fokusområden. Vi vet att många invandrade akademiker har svårt att få jobb i nivå med sin utbildning. Vi vet också att de som får jobb många gånger har lägre löner än sina svenskfödda kollegor.
Riktade och intensiva insatser till invandrade akademiker ger tydligt ökade chanser att få jobb i nivå med utbildningen. Erfarenhetsmässigt halveras antalet arbetslösa efter slutförda insatser. Jusek har redan för två år sedan räknat på vad samhället skulle tjäna på att låta fler invandrade akademiker få del av riktade och intensiva insatser.
Och det är en god affär - inte enbart mänskligt, utan även ekonomiskt. Redan efter ett och ett halvt år blir satsningar på kompletterande högskoleutbildningar för invandrade akademiker ekonomiskt lönsamma för samhället. Vårt räkneexempel visar att om 100 personer får sådana insatser blir den samhällsekonomiska vinsten närmare 15 miljoner kronor om året.
Jusekmodellen innehåller fyra beprövade, billiga och effektiva vägar till kvalificerade jobb för invandrade akademiker:
1. Individanpassad och intensiv svenskutbildning. Tidiga och individuella insatser som yrkesinriktad svenskundervisning ökar möjligheterna till kvalificerade jobb. I Stockholm finns sedan tre år tillbaka en intensiv svenskundervisning anpassad för Juseks medlemsgrupper. Inom ett till två år har åtta av tio egen försörjning.
2. Bättre tillgång till professionella nätverk. Över hälften av jobben förmedlas via kontakter vilket missgynnar invandrare. Jusek driver ett mentorskapsprogram där en invandrad samhällsvetare matchas ihop med en etablerad kollega. Hittills har närmare 500 personer deltagit och flertalet har fått jobb eller praktik.
3. Ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper. Personer som fått sina akademiska kunskaper formellt testade genom arbetsprover eller handledd praktik lyckas bättre på den kvalificerade arbetsmarknaden. Jusek vill se ett nationellt system där kunskaper testas, bedöms och dokumenteras.
4. Fler kompletterande utbildningar på högskolenivå. Det är orimligt att en person som läst fem år på ett universitet i ursprungslandet ska läsa ytterligare flera år på en svensk högskola för att kunna konkurrera på lika villkor. Därför behövs fler korta kompletterande högskolekurser för utländska akademiker.
Det är hög tid för beslutsfattare att inspireras av Jusekmodellen fullt ut. OECD:s rapport visar det ekonomiskt oansvariga i att vänta.