Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fackets olika verkligheter

Fackföreningar har väldigt olika arbetsförhållanden i Sverige. Facket är inget entydigt begrepp. En del fackliga förtroende - och ombudsmän har en tuff och rå omvärld att tampas med.

Foto: S…REN ANDERSSON

Norrköping2007-11-17 00:09
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För många år sedan fick jag följa med en ombudsman från Hotell & restaurangfacket ut på arbetsplatsbesök i Gävle. Den dagen har fastnat stenhårt i minnet. Jag fick besöka verkligheter som jag inte hade en aning om. Ombudsmannen var en luttrad kvinna med gott humör och social fingertoppskänslighet. Många små krögare får "trolla med knäna" för att få verksamheten att gå ihop. En del av krögarna trollar med hjälp av märkliga anställningsvillkor och mycket låga löner till svart anställd personal. Vi besökte många små restauranger där det var si och så med det mesta. Kvinnan från Hotell & Restaurang var du och tjenis med de flesta vi träffade. Hon lirkade, förklarade, pressade, utbildade, varnade och skämtade. Hon fick kämpa för varje ny medlem och för varje medlemsrättighet. Och genom den snabba omsättningen av krogar, krogägare och kroganställda så var de flesta segrar hon vann, kortvariga. Hennes arbete påminde mer om Vilda Västern än om "trygga och välordnade Sverige". Många andra fackliga ombudsmän från t ex IF Metall, Pappers, TCO och SACO som jag träffat under åren, har en betydligt mer ordnad tillvaro. I stora delar av arbetslivet är facket en institution. Men väletablerade institutioner löper alltid risken att förlora mark- och medlemskontakt. Förra fredagen var jag inbjuden till ett möte med några ordföranden för tjänstemannafacket SKTF i bl a Norrköping, Finspång och Valdemarsvik. Vi träffades på Hemgården i Norrköping. Deras fackliga huvudorganisation TCO drog samma dag i gång kampanjen "Facket förändras". Kampanjen presenterades som en ambition att fördjupa kommunikationen med medlemmarna, men också att förbättra villkoren för de många, framför allt unga som idag har tillfälliga anställningar. Syftes sades vara att anpassa den fackliga organisationen till dagens arbetsliv. "I verkligheten är bakgrunden möjligen en smula mer jordnära," skrev Ingvar Persson på Aftonbladets ledarsida den 9 november. Han fortsatte: "Sammanlagt har a-kassorna sedan årsskiftet förlorat över 350 000 medlemmar. Fackförbunden har tappat betydligt färre. Ändå har det senaste året avslöjat att den unikt starka ställning det svenska facket har, inte är orubblig. Årets turbulens kommer ovanpå en långsiktig trend där organisationsgraden långsamt faller, framför allt bland unga."
De svenska fackföreningarna har fortfarande en mycket stark ställning på arbetsmarknaden. Men alltfler frågar sig om facket verkligen gör någon nytta för just mig, i just mitt arbetsliv?
TCO: s ordförande Sture Nordh gör därför rätt när han försöker ruska om sin fackliga institution. Facket måste förändras i takt med samhället i allmänhet och med arbetslivets förnyelse i synnerhet. SKTF: arna som jag träffade på Hemgården i Norrköping var väl medvetna om att det gäller att hänga med i svängarna. Utan ett starkt fack med många medlemmar undergrävs legitimiteten i det svenska kollektivavtalet. Många etablerade fackföreningar har nog under decenniernas gång vant sig med att sitta på sina kontor och med att ta medlemmarna för givna. Den tiden är förbi. Vill dessa fackföreningar få en smak av fackets ursprungskamp och rötter så rekommenderar jag några dagars samverkan med de fackliga ombudsmän som dagligen kämpar och sliter på tjänstesektorernas slagfält.
Ute i deras verkligheter är nyttan med facket sannerligen ingen akademisk fråga.
Läs mer om