F-skattsedeln tillkom 1993 för att skapa större trygghet i frågan kring vem som skulle betala arbetsgivaravgifter och skatter och indirekt då också kring om det förelåg ett anställningsförhållande eller uppdragsförhållande.
Det ålades Skatteverket att efter ansökan tilldela både fysiska och juridiska personer som bedrev näringsverksamhet en F-skattsedel. Lagstiftningen ändrades 1998 i generösare riktning så att den som bedrev eller hade för avsikt att bedriva näringsverksamhet skulle tilldelas F-skattsedel om det inte fanns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrevs eller skulle komma att bedrivas.
Vi menar att de nya regler för F-skattsedel som trädde i kraft den 1 januari 2009 kanske inte behövdes och var rätt ogenomtänkta.
Förändringen var ett politiskt beställningsarbete utifrån en felaktig uppfattning om att det var ”svårt” att få F-skattsedel vilket den statliga utredning som föregick propositionen inte visade på. Den efterföljande utvecklingen har inte varit bra. Rapporter från olika branscher har kommit där löntagare tvingats till att bli ”företagare” för att behålla eller få jobb. Skatteverkets prövning är idag obefintlig, varje svensk föds idag som potentiell F-skattare.
Ett enhälligt skatteutskott har oroats av utvecklingen och beslutade hösten 2012 att regeringen måste se över effekterna av det nya systemet för F-skatt. Översynen skulle göras både ur ett arbetsmarknadsperspektiv och ur ett skatteuppbördsperspektiv.
Vi menar att det gamla systemet med att se på antalet uppdragsgivare i de flesta fall är ett ganska bra mått på det som i lagstiftningen kallas ”beroende av uppdragsgivaren” och ”inordning i dennes verksamhet”. Vi vill därför att antalet uppdragsgivare återfår en betydelse när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd (arbetstagarbegreppet).
Idag finns det inte något krav på att utländska företag ska registrera sig i Sverige för att få bedriva näringsverksamhet. Vi vill att utländska företags verksamhet i Sverige ska vara synlig för våra myndigheter.
Idag kan Skatteverket avslå en ansökan om F-skatt då sökanden har varit inblandad i ekonomisk brottslighet och skattefusk. Rätten att ha F-skatt kan också dras in av samma skäl. Förnyad prövning av F-skatt, efter det att man fått den indragen, bör ske först efter det att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har utgått.
Med dagens lagstiftning har Skatteverket ingen möjlighet att stoppa vare sig bulvanförhållanden eller uppenbart grovt oseriösa ansökningar om F-skatt.
Så kallade målvakterna eller bulvanerna kan idag sättas in vid omstart av ett företag där den tidigare ägaren misskött sig och därför inte har rätt till F-skatt. Man startar nytt men nu med makan, sonen eller annan släkting som officiell företrädare.
En regel mot detta skulle kunna vara att nystart av företag där officielle ägaren/ansvarig är närstående till en företagare som tidigare misskött sig (och därför inte har rätt till F-skatt i ett nytt företag) inte har rätt till F-skatt såvida inte det framförs särskilda skäl. Sådana särskilda skäl skulle exempelvis vara att den nya verksamheten är i annan bransch och den nye företagaren har utbildning eller andra förutsättningar för att bedriva verksamheten.
Om skälig orsak finns för att misstänka att ansökaren om F-skatt är oseriös så bör det finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år.
Företagaren skulle månanden innan prövotidens utgång också kunna ha skyldighet att inställa sig på skatteverket med sin bokföring för att få fortsatt rätt till F-skatt.
Med denna nya prövomöjlighet skulle Skatteverket på ett enkelt sätt kunna bidra till att begränsa antalet oseriösa företag på marknaderna.
Vi förväntar oss att regeringen ser till det blir ordning och reda inom detta område.