Som tidigare redaktör och ledarskribent är jag rätt övertygad om att media i normalfallet mer uppskattar politikens skillnader och skarpa gränser än medborgarna. I valtider har jag åtskilliga gånger nämligen hört folk säga: Det finns något bra i alla partier, kan ni inte försöka komma överens?
Och fler än en lokal företrädare har berömmande talat om den samarbetsanda som finns i kommunen och viljan att kompromissa. För egen del är jag ledamot av försvarsutskottet och där känns det naturligt att söka breda uppgörelser. De kvinnor och män som ytterst riskerar sina liv för tjänstgöring utomlands eller för att skydda Sveriges gränser ska veta att deras uppdragsgivare i riksdagen inte föredrar politiskt käbbel framför konstruktiva lösningar. Långsiktiga materielprojekt som Jas Gripen eller en ny ubåtsgeneration kommer att användas i decennier med rikliga möjligheter för medborgarna att i allmänna val rösta fram en ny regering eller parlamentarisk majoritet. Det förutsätter uppgörelser som håller.
Politikens skillnader"Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen". Så står det i Predikaren. Och det är onekligen giltigt: "En tid att tiga, en tid att tala, en tid att älska, en tid att hata, en tid för krig, en tid för fred".
Ett av de områden som alltmer kan komma att färgas av just politiska skillnader är EU och händelseutvecklingen i bred bemärkelse i Europa. De senaste månaderna har präglats av tvära kast följda av marknadens pendelslag när försök gjorts att hantera de utmaningar som finns i ett antal länder som kört sönder sina offentliga finanser och privata banksektorer som helst vill att egna tillkortakommanden ska lösas med hjälp av skattebetalarna, gärna dem i andra länder.
Faran är stor att detta också tar sig ett politiskt pris. I Grekland har både nynazister som nykommunister skördat framgångar. Ett starkt förenklat budskap ges klangbotten hos människor som uppfattar sig som marginaliserade, bortglömda och lurade. Nationalismen med sina starka känslor kan lätt väckas till liv. Men det gäller också i de länder som uppfattar att de tvingas betala för något de inte gjort sig skyldiga till. Nordeuropa är något av en tillväxtkorridor där ansvar tagits för att stärka tillsynen av bankerna, där viktiga strukturreformer genomförts och där ett fungerande skattesystem ser till att säkra att det finns intäkter.
Så ett stort område när det gäller politikens skillnader är vilken Europapolitik som ska föras. En där länderna tar ansvar för sina egna ekonomier genom robusta skattesystem och där det offentliga inte spenderar mer pengar än som kommer in eller omfattande subventions- och transfereringssystem. I Sverige har arbetslinjen betonats. Den bör inom EU och Europa kombineras med en ansvarslinje.
Det gäller att hålla ihop Sverige. Det gäller att hålla ihop Europa. Och för det behövs en politik som håller ihop!
