Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Euron är en orättvis syndabock

Norrköping2011-09-02 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tommy Waidelich är en genomhygglig person. Dessutom fostrad i den tradition av klarsynthet och pragmatism som kommit att prägla socialdemokratiska finansministrar i decennier. Därför är utspelet härom sistens att euron inte lär införas i Sverige under hans livstid förunderligt.

Debatt
Svensk socialdemokrati har ställt sig positiv till det europeiska valutasamarbetet. Extra partikongressen uttalade redan år 2000: "För att långsiktigt främja välfärd och arbete vill vi socialdemokrater att Sverige ska bli medlem i den ekonomiska och monetära unionen." Samma inställning har färgat systerpartier över nära nog hela kontinenten. Det speglar i första hand insikten om att euron är en naturlig del av EU-samarbetet. Vill man dra fördel av medlemskap i klubben kommer sedlar och mynt på köpet. I sak är det väl belagt att gemensam valuta stimulerar den för Sverige så livsviktiga handeln. Lejonparten av våra företag producerar för export. När deras villkor förbättras ökar förutsättningarna för svenska jobb.

Men, kanske någon invänder - är inte krisen i Grekland och andra EU-länder ett tecken på att euron inte fungerar? Slutsatsen är frestande men felaktig. Varje sansad bedömare kan se att den ekonomiska oro som präglar delar av Europa inte har ett dugg att skaffa med euron. Varken statsskuldkris eller fastighetsbubbla kan rimligen skyllas på vilka pengar folk har i sina plånböcker. Orsaken stavas istället tillväxtdipp i finanskrisens spår och djupgående ekonomiska strukturproblem. Bristen på samband med euron illustreras av att länder utanför valutaunionen, till exempel Storbritannien och USA, drabbats hårt den senaste tiden medan flera euroländer, till exempel Tyskland och Finland, klarat sig relativt väl.

Likväl kraxar sig olyckskorpar fortsatt hesa med undergångsprofetior. Men för att travestera Mark Twain så är ryktet om eurons död betydligt överdrivet. Tvärtom har den skonat Europa från valutakaos i finanskrisens kölvatten. Tänk bara om det gamla regelverket, med fasta men justerbara växelkurser, levt kvar. Då hade Europas länder ställts mot varandra i rejäla holmgångar. Med stor sannolikhet hade resultatet blivit devalveringselände med allt vad det innebär av långsiktigt grusad konkurrenskraft. Vi ska vara tacksamma för att den vägen hållits stängd och att euron behållit sitt värde över tiden.

Oavsett hur vi idag betraktar eurofrågan så bör inga dörrar stängas för framtiden. Särskilt inte på några livstider. Omvärlden är stadd i snabb förändring. Sverige påverkas både politiskt och ekonomiskt av vad som händer och sker runt omkring oss. Opinioner tenderar dessutom att skifta fram och tillbaka. Minns att ja-sidan långt in på valåret hade ett kraftigt övertag i de galluppmätningar som föregick den svenska EMU-folkomröstningen. Om bara några år kan det återigen framstå lika naturligt för oss svenskar att handla med eurosedlar som för våra grannar runt Östersjön.

Läs mer om