Högsta Domstolen fattade i går ett beslut som enligt HD själv betyder att "det föreligger hinder mot åtal för skattebrott så snart Skatteverket har fattat ett beslut om att ta ut skattetillägg, oavsett om beslutet har vunnit laga kraft eller inte."
HD:s dom är bra för rättssäkerheten.
Ungefär 500 personer döms varje år för skattebrott av olika slag. Utöver detta beslutar Skatteverket i en egen administrativ process att kräva in ett skattetillägg. Tillägget kan som högst motsvara 40 procent av de skatter som myndigheten anser har undanhållits.
Men nu har dessa dubbla bestraffningar sent omsider kommit till vägs ände.
HD:s beslut gäller personen "JS" som 2012 dömdes av Hovrätten för Västra Sverige till fängelse i ett år för ett antal grova bokföringsbrott och för brott som gäller mervärdes- och inkomstskatter. HD beviljar "JS" resning i de delar som handlar om personliga inkomstskatter. Det avgörande domskälet är att Skatteverket då Hovrättens dom föll redan beslutat om ett personligt skattetillägg för "JS".
Staten har stretat emot för att kunna behålla systemet med dubbla påföljder. Under det senaste decenniet har det emellertid framstått som allt tydligare att den svenska modellen befinner sig i konflikt med grundläggande rättsprinciper i Europa: "Den enskildes skydd mot att straffas två gånger för samma brott (gärning) är en grundläggande rättsstatlig regel och därmed mycket viktig", skriver Högsta Domstolen i sina domskäl.
Sveriges försvarslinje har byggt på argumentet att Skatteverkets skattetillägg inte är ett straff. En person kan åläggas att betala skattetillägg även om det inte finns vare sig uppsåt eller oaktsamhet med i sammanhanget. I den juridiska processen har däremot omständigheterna i varje enskilt fall stor betydelse för rättsskipningen och straffmätningen. Så sent som 2003 fattade riksdagen - på förslag från regeringen - beslut om att behålla de dubbla påföljderna.
I februari 2009 slogs det dock fast i ett tilläggsprotokoll till den Europeiska konventionen (som utgör svensk lag) att dubbelbestraffning av det slag som Sverige och andra länder ägnar sig åt är otillåten. Högsta Domstolens beslut i går har således retroaktiv verkan från 2009 och framåt.
Exakt vad som kommer att ske nu är svårt att veta. Sannolikt kommer staten att få möta skadeståndskrav från många av dem som dömts på felaktiga grunder. Skatteverket lär ta sig en funderare på hur man ska använda sig av skattetillägget framöver.
Jag har inte mycket till övers för människor som medvetet försöker bedra det allmänna på skatteintäkter. Samtidigt har jag svårt att förlika mig med den mobb-mentalitet som nu kommer upp till ytan. Även från annars anständigt håll hojtas föraktfullt om "skattefifflare" och "skattesmitare" på ett sätt som för tankarna till forna tiders rubriksättning om "knarkare" och "tattare".
En skattetvist med staten kan faktiskt vara helt legal och helt i sin ordning.
Folkdomstolarnas attityd utgör för många ett tredje straff.